- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
307

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Majsångare och midsommargillen. Av Sigfrid Svensson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Maj sångare och midsommar gillen 307

gåvor — ägg eller reda pengar —, som kunde sätta dem i stånd att
hålla ett gille. Det är inte bara vid Valborg, ungdomen har tågat
genom byn för att tigga kalasbidrag. Vid julen vandrade
stjärngossarna omkring med sin stjärna och sjöngo sina enkla visor. Men med
sig hade de också den svarte Judas med penningpungen, som skulle
samla ihop slantarna, man fick. När de skånska fastlagsryttarna slagit
katten ur tunnan, brukade de med segraren, ’kattakungen’, i spetsen
rida genom byn. På annat håll i vårt land har ungdomen vårfrudagen
brukat ’springa trana’ från gård till gård i byn. Dessa kringgångar voro
naturligtvis ett maskerat tiggeri. Men de besuttna byborna, som skulle
ge, uppfattade det inte så. Det var en självklar sak, att ungdomen
skulle ha sin tribut. Det var en sorts gratifikation. Ty hela byalaget
var i mångt och mycket att betrakta som en gemensam arbetsgivare.
Hela byns arbetsstyrka gick ofta som på lån från gård till gård. Så
var det, när gödseln skulle köras ut, när slåttertiden var inne och när
linet skulle brytas. Då kom hjälp från de andra gårdarna, och på en
dag kunde arbetet vara undanstökat. Avlöningen var ett gille på
kvällen, och så hade man skyldighet att lämna hjälp igen. Detta
arbetsbyte skapade en sammanhållning, som också kom ungdomen till del,
när de under sina kringgångar vädjade om gåvor för att kunna ställa
till en festlighet.

Även majgillet inpassar sig i raden av övriga arbetskalas. Det var
inte nödvändigt, att det skulle firas omedelbart efter Valborg. Så
kunde det hända, att man senare gick omkring och samlade upp de
gåvor, man fått löfte om vid äggsjungningen. En uppgift, som nog
träffar huvudet på spiken, är, att gillet skulle firas, när sådden var
verkställd. Då blev det en paus i arbetet, och då hade man rätt att få
en uppmuntran för att man slitit och släpat i vårens bråda tid. Före
införandet av nya stilen år 1753 kom första maj 11 dagar senare än
nu, och då kunde man nog i Skåne ha tillvårat i början av maj. I övre
Sverige var detta omöjligt, och den närmaste motsvarigheten till den
skånska majfesten infaller där inte heller vid Valborg utan först vid
midsommar. Ursprungligen skulle alltså majfesten ha varit en rörlig
fest, det vill säga en fest, som firades, så snart man hunnit sluta
vårarbetet. Men det har alltid funnits en tendens att knyta festdagar till
bestämda data. Vi se ju i våra dagar, hur försök göras att få påsken
fastställd till en viss kalenderdag. Så har det gått av sig självt med den
fest, man brukade fira efter vårarbetets slut. Den har dragits till den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free