- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
310

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Majsångare och midsommargillen. Av Sigfrid Svensson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3o 6 Sigfrid Svensson

ett ’hånkle’ (det vill säga handkläde). Andra paret bar en stor krans
på en stång emellan sig, jämför bild 4. Vid varje gård, där de skulle in,
lyftes hånklet upp, och alla de andra fingo springa under det. Min
meddelare hade sett det, när hon var flicka, men hade själv aldrig
varit med. I en annan by sprang man den långa dansen först på gillets
andra dag. Men det gick till likasom där hemma. Först kom
spelmannen, sedan ’stolsbröderna’, det vill säga de två drängar, som
svarade för gillet. Dessa buro emellan sig en ’majgilleskrona’, gjord av
pilekäppar, buxbom och blommor. Kronan kunde också bäras upprätt
på en stång, jämför bild 5. Så var det i Ö. Herrestad, varifrån lämnas
följande skildring av långa dansen, som sagesmannen erinrar sig, att
han var med om 1857: »Midsommardagen gick de den långa dansen.
Flickorna hade bundit en krona av buxbom och olika slags blommor.
Främst i långa dansen gick spelmannen och den som bar kronan.
Kronan var satt på en stake. Efter kommo pojkar och flickor par om par.
Först gick man till herrgården (Gärsnäs) och sedan till övriga gårdar
i byn. Vid varje ställe sattes kronan ner, och paren dansade runt
omkring den, och spelmannen spelade. Överallt fick de traktering och
på herrgården en hel femma.» Sedan hade de gille, som pojkarna
sjungit samman till kvällen förut. På 1870-talet och tidigare gick
’den långa dansen’ ur bruk. Nedanstående uppteckning, som jag gjort
i Ingelstorps socken och som gäller 70-talets sista år, handlar om ett
’äggagille’, där det synes vara tillfälligtvis, som den gamla traditionen
återupptagits. »Jag har varit med om att dansa den långa dansen en
gång. Då var jag 13 år gammal. Pingstafton gick de och sjöng för ägg
och sen hade de gille två dar i rad. Drängarna och pigorna var för sig
själva, och här var bara de yngste. Det var inte meningen, vi skulle
sprungit den långa dansen, men så tyckte kvinnan på stället, där vi
var, att vi skulle göra det. Vi hade en spelman, som hette Mårten
Spel. De äldsta pojkarna körde honom i en rullebör. Sen kom vi
andra efter två och två. Vi började i den gården, vi skulle ha gille.
Sen dansade vi på den närmaste gården, vi kom till, ett par slag. Sen
när vi kom till gillesgården igen, hade några, som inte roat sig att
följa med, rest kärvar runt en hötjuga. Sen dansade vi omkring det.
Fast det blev snart omkulldansat.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free