- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Tredje bandet (del V & VI) /
319

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Majsångare och midsommargillen. Av Sigfrid Svensson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Maj sångare och midsommar gillen 319

Dansen fortgick så till ut emot midnatt, då ett uppehåll gjordes för
att man åter skulle sätta sig till bords. I regel serverades då
risgrynsgröt och mjölk, men det fanns ju också alltid en del ’torr mad’ på
bordet, såsom smör, grovt och fint bröd, ost, korv, rökat fläsk, rökat
gåskött och lammkött samt ägg. Efter denna måltid togs gärna en
pratstund vid bordet, tills det var någon, som manade på att fortsätta
dansen, som sedan utan avbrott fortgick till ljusan dag. Då kunde
det hända, att en och annan utomstående kom in och tog sig en
svängom och fick sig en bit mat och ett glas. Först i dagningen blev det
uppbrott, och då var det bara till att sno sig hem och byta om kläder
för att sedan hugga fatt i dagens arbete.

Inom St. Herrestads församling kunde det något år hända, att det
bildades olika lag för firandet av midsommaren. De rikare böndernas
drängar, det var i regeln rusthållarnas, bildade ett lag för sig, i vilket
smeder, snickare och övriga hantverkare fingo vara med.
Arrendatorernas drängar bildade däremot ett annat lag, i vilket alla de icke
självägande böndernas tjänstefolk fingo vara deltagare. Båda dessa
lag gingo naturligtvis omkring på ’vars sina gårdar’, det vill säga de
olika lagen besökte blott respektive husbönder, men det oaktat kunde
oenighet uppstå, då de midsommarafton möttes med sina kransar. Och
gillet måste någon gång inställas på grund av att de flesta deltagarna
blivit mer eller mindre illa tilltygade under slagsmål, som uppstått, då

de ’gått med kransen’, som det kallades.

*



Det var en gång en av mina meddelare, en gammal gumma i min
hemby, som satt och berättade för mig om hur och varför de firade
Valborg och midsommar. »Se, de voro så glada för att vintern var
gången och sommaren var kommen», säger hon då. Därmed gav hon
förklaringen till den förväntan, med vilken ännu både majsångarna
emotses och midsommarstången reses. Och det är också förklaringen
till hur de med Valborg och midsommar förknippade bruken kunnat
leva kvar ända in i vår tid. Hennes ord räcka också en god bit att
förklara den form, de sedvänjor fått, med vilka sommarens ankomst
har firats. Sant är dock, att de inte ge allt. Majsångarna hade
nyutslagna grenar med sig, när de drogo genom byn, och i spetsen för
’den långa dansen’ bars en blomsterkrona. Vid kransagillet skulle
särskilt utmärkas, vilka som höllo ihop som ’par’, och hela utfärden lik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-3/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free