Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk kulturgeografi från etnologisk synpunkt. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Sigurd, Erixon
Bild io. Sydgötisk stuga. Lustorp, Röinge sn, Faurås hd, Halland.
är normalform icke blott i östra Götaland utan också i hela östra
Svealand det vill säga i större delen av Södermanland och i östra
Uppland. Den torde i stort sett vara att betrakta som efterföljare till den
ålderdomligare centralsvenska typen, rektangulärt kringbyggd och
med en portliderlänga mellan man- och fägård, bild 8—9. Man
behöver visserligen icke räkna med att denna föregångare existerat i fullt
utbildat skick även längst nere i sydost och på Gotland, men man
möter spridda spår av densamma eller åtminstone det tillhörande
port-lidret med dess bodar och stall ända ner i norra Kalmar län. Den
centralsvenska gården har annars i sen tid varit karakteristisk för inre
Svealand motsvarande västra Uppland, Västmanland och Närke samt
är märkbar i södra Dalarna ända upp till Siljan och i södra hälften av
Gästrikland, ja träffas ibland till och med i storbondegårdarna i
Hälsingland.
Inom hela Bergslagen möter man däremot åter klara
nybildningstendenser och blandningsformer både av lokal och social art. Man- och
fägård äro oftast skilda helt och hållet. Svealand söder om Dalälven och
öster om Klarälven synes emellertid ifråga om gårdsformerna under ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
