- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Femte bandet (del IX & X) /
46

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk kulturgeografi från etnologisk synpunkt. Av Sigurd Erixon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

Sigurd, Erixon

Här är för övrigt svalgångsbodens klassiska område i vårt land, medan
sparsamheten med skog och virke har konserverat torvtaken på ett
sätt, som frapperar. Det gäller ju här bergsmanshem, och dessa voro
ofta ganska avancerade och modestilspräglade. Här har även det
särskilda köket tidigt vunnit en stark ställning.

Betrakta vi kartan, pl. I, märker man tydligt, att de olikheter jag
omnämnde mellan Göta- och Svealand endast äro att betrakta som
förelöpare till motsättningarna mellan övre och nedre Sverige i
allmänhet. Det är en serie gränslinjer, som löpa mer eller mindre
parallellt eller i kors, och som i stort sett samla sig i tre grupper.

Den sydligaste har jag redan berört: det särskilda kökets nordgräns,
som från Nyköpingstrakten skär av Södermanland, Västmanland och
Värmland. Kolonivis gör sig dock den götiska köksplaceringen
gällande i hela Svealand upp till Bergslagens nordgräns, men
huvudkonturen är dock den som kartan utvisar. Något sydligare går den
säkerligen urgamla nordgränsen för de götiska skidornas med urgröpt
fotställ, ett stycke norrut motsvarad av de nordliga skidornas sydliga
begränsning. Ingendera av dem är utsatt på kartan.

En klar förskjutning i riktning från nordost till sydväst visa de
gränser, som utgå från Roslagen eller i närheten av Dalälvens utlopp
och sedan följas åt tvärs över Sverige och ner genom övre Västsverige
och norra Bohuslän, nämligen det mellansvenska skiftesverkets
nordgräns och fäbodens, stolpbodens, bild 31, och kubbstolens, bild 32,
sydgränser. Dessa kunna ytterligare kompletteras med de strax söder
eller norr härom löpande sydgränserna för långmjölken, tunnbrödet,
bild 37, snesen (sädesskyl med kärvarna trädda på en stör), bild 37,
kvinnliga vallhjon liksom nordgränsen för oxens användning som
dragdjur, allt företeelser, som dock äro svåra att fixera på kartan. Något
längre norr härom faller en grupp andra skiljelinjer. Det är
sydgränsen för lieskaftet med bladstjärt, ))st]ärtorvet», och borrhålsslagan och
nordgränsen för den centralsvenska slagan. Av dessa går stjärtorvet
längst ned i väster, nämligen till mitten av Bohuslän. De flesta av här
angivna nordliga typer äro väsentliga inslag i den nordsvenska
kulturkretsen med dess mera på boskapsskötsel och olika slags fångster än
på jordbruk byggda näringsliv. Gemensamt för dem alla är att deras
sydgräns förr legat längre ner i söder. Av fäbodsystemet finnas
rester ända nere i Götaland dels i ortnamnen, dels i sommarfähusen i
skogsbygderna. Tunnbrödet når nu ned i norra Bohuslän, men Olaus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-5/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free