Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friaregåvor och trolovningsskänker. Av Sigfrid Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Friaregåvor och tr o l övnings skänker 81
ungdomsnöjena varit inställda, men efter påskdagen kunde de börja
på nytt. I yngre folktradition är seden endast känd från västra
Sverige, men att den förr haft en vidare utbredning framgår av Johan
Buréus nu mer än 300 år gamla notis i Sumlen från Hamrånge socken
i Gästrikland. »Mins huru her Jon Hädsund fik Trådokkorne af
pij-ghorne i Hambringe när han var Soknedjäknä hvar gång han
dan-sadhe fik han en dokka, til thes bådha ärmarna och byxorna voro fulla,
så mykit hans fadher giorde tu nät af, och han själf så mykit til
klädhen tarfdes». Troligen ha vi också från Hälsingland ett minne av
trådgivningen. Till en s. k. »fäbodekäpp» från Forsa socken, bild 13,
finnes följande uppgift: »När gossarne gick till fäbodarne skuro de
sig käppar, och när de framkommo satte flickorna på små
garndyp-por, så många vänner de hade så många garndyppor fingo de». Några
tråddockor i Nordiska museet från Malungs socken visa, hur den
ursprungligen löstagbara tråden växer fast med rosetterna, så att det
hela endast blir en dekoration, fig. 7. »Garndypporna» på
fäbodkäpparna kunna på samma sätt vara förkrympta trådgåvor.
Men flickorna ha även bjudit på annat än tråd. Endast kända från
Värmland äro s. k. »leetäger», lieband, bild 16. Axelsson omtalar, att
Bild. 11. »Krus» för
messmörs-kakor, Valbo sn, Gästrikland.
Bild 12. »Messmörskaka» från Hedesunda sn,
Gästrikland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>