Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sländspinning i Sverige. Av Ragnar Jirlow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io6
Ragnar Jirlow
några fibrer ur totten och tvinnar dem samman till en tråd, så lång,
att den kan fästas vid sländkroken. Med högra handens tumme och
fingerspetsar snurrar hon sedan den hängande sländan runt medsols,
bild 4 a. Tråden blir alltså vänsterspunnen, så att fibrerna i den
färdigspunna tråden, sedd i vågrätt läge, löpa från vänster upptill till
höger nedtill. Sedan fingrarna släppt nocken, som är det gamla
namnet för tenens övre ände, fortsätter sländan sin rotation, bild 4 b,
varunder spinnerskan med båda händerna utvecklar tråden. När sländan
når marken, upphör den att rotera, och den spunna tråden lindas upp
på tenen ovan trissan, om sländan är undertyngd, bild 4 c, eller under
densamma, om den är övertyngd, bild 5. Sedan lägges tråden på nytt
i skåran i nocken eller rullas några varv om kroken, när sådan finnes,
och spinnerskan sätter sin slända i rotation. Vid denna metod sker
spinnandet sålunda med belt fri slända.
Men man kan även spinna med delvis fri slända. Bild 6 visar en
kvinna, som sitter vid spinningen — den föregående stod. Hon rullar
tenen mot högra låret och ger den på så sätt den rätta snurrningen,
så att den roterar ut i luften på likartat sätt som vid den förra
metoden. Men tydligen sker rotationen här åt motsatt håll och hon får
alltså en bögerspunnen tråd. Linet brukar vid denna metod hållas
tryckt mellan vänstra armen och sidan.
De två metoderna komplettera varandra: den helt fria sländan ger
en vänsterspunnen tråd, den delvis fria en högerspunnen. Liksom
skånekvinnorna enligt M. Collin ännu i dag fordra, att varp och
inslag äro spunna åt skilda håll, finna vi detta iakttaget redan under
bronsåldern; de båda metoderna ha alltså redan då tillämpats. De
kunna i själva verket följas långt tillbaka i tiden och över vida
områden. På en fornegyptisk gravmålning, bild 8, liksom även hos våra
dagars letter påträffas båda metoderna. Hos Catullus spinner
ödesgudinnan med helt fri slända, och den fria rotationen, som ju är
gemensam för båda tillvägagångssätten, finner man mycket ofta
återgiven i bild under äldre tider.
Som nämnt använda sig även somliga skomakare av sländan. Tenen
drillas därvid med högra handen mot högra låret, bild 7, varefter
sländan, när den släppt benet, fortsätter rotationen på egen hand,
hängande i de två trådar, som skola tvinnas samman. I själva verket
är det nog gamla vanan, som gör, att skomakaren föredrar denna
metod med den blott delvis fria sländan framför att tvinna med helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
