- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Femte bandet (del IX & X) /
141

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfla hammarsmedja. Av Torsten Althin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Häfla hammarsmedja 141

Bild, 18. Matskedar av silver, premie för överjärn. Ingraverat: •»Hammarsmeden
H: Qvarfot för Öfverjern Vid Häfla Bruk 1843». L. 22 cm.

man ha, och då vände man kroken åt motsatt håll och sköt upp den
litet i bokstaven, vilket framgår bland annat av en stämpelbok av år
1833. Så glömde man troligen bort den ursprungliga symbolen och
dess betydelse, och därför har i en särskild år 1868 beviljad s. k.
bi-stämpel för lancashirestångjärn, kroken ersatts av ett rättvänt J.
I detaljerna varierade stämpeln således, men benämningen och den
goda kvaliteten hos »Häfla krok», den fanns kvar.

Övre Häfla var aldrig något stort bruk, och dess ägare bodde på
herrgårdar ganska långt från bruket. Detta har gjort, att någon
bruksherrgård och något brukssamhälle med långa rader av
smedbostäder och andra därtill hörande byggnader icke funnits vid bruket.
Långt från de stora stråkvägarna levde bruksfolket sitt eget
arbetsamma liv, vars enformighet väl endast bröts vid de stora högtiderna
och då ombyggnader och nydaningar utfördes. Då tog man också ut,
vad man kunde få av brännvinspremier. Sålunda åtgick år 1828 vid
ett nybygge 210 kannor brännvin, varav byggmästaren fick 85
kannor, som man väl får hoppas, att han delade med sina medhjälpare. För
smederna var den kontanta årsförtjänsten då från 400 till 800 Rdr.
Banko förutom mulbete för ett par kor och andra förmåner. Men hur
det nu bar sig, så stod nästan alltid smeden i skuld till bruket vid årets
slut. Han hade tagit ut i förskott av lönen, tagit matvaror på räkning
och på annat sätt råkat i skuld, och det hände ej sällan, att, när en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-5/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free