Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur långt räcker Stockholm? Av Gösta Selling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i58
Gösta Selling
förvandlats till en liten stenhög, och parasollet hänger på ett högst
omotiverat sätt i luften. Elegansen och rytmen ha gått förlorade, det
har blivit provinskonst i mera snäv bemärkelse. Ty Salneckeugnarna
höra efter allt att döma ihop med en kakelugnstillverkning, som var
knuten till Enköping eller Uppsala.
Arkitekt för Gimo var den tidigare omtalade Jean Erie Rehn, och
då man vet, vilken skicklig keramiker denne mångsidige konstnär var,
ligger det nära till hands att antaga, att han är den som komponerat
mönstret till nyssnämnda kakelugn, i synnerhet som målningssättet
rätt väl överensstämmer med hans eget karakteristiska manér.
På Gimo, som uppfördes huvudsakligen under 1760-talet, har man
tack vare bruksarkivet flera namn på hantverkare, och det visar sig,
att man även här i stor utsträckning sökte få åtminstone den mera
kvalificerade arbetskraften från huvudstaden. Det är här mycket
påtagligt, att detta ingalunda berodde på frånvaron av arbetskraft på
närmare håll. Bruket hade egen murmästare, byggmästare, snickare
etc., och både i Östhammar och Uppsala funnos hantverkare, av vilka
några f. ö. anlitades för mindre viktiga uppgifter. Bland murmästarna
möta vi nu åter Elies, som arbetade här 1768—69, vidare Johan
Elfström, Anders Moberg, Lars Lundberg, Lars Lindström, Anders Flodin
och Anders Wahlström, samtliga stockholmare, vilka vid olika tider
tillika med brukets egen murare Paul Rosenlund arbetade på den nya
herrgården.
En del av byggnadssnickeriet på Gimo utfördes av snickaren Olof
Kruus i Östhammar och målades av Johan Lindström från samma ort.
Men när det kommer till inredningsarbetet, möta oss åter
Stockholmsnamn: för snickeriet den bekante C. G. Eckstein och för målningen en
man vid namn Lorentz Sundström, vilken måhända är mästaren till
de vackra väggfälten i övre våningen. Sundström, som arbetade på
Gimo 1768, hade blivit mästare i målareämbetet fem år tidigare och
då målat »konung Alexander Magnus», som besöker Diogenes. Denna
allvarliga, antika scen fick tydligen en högst rokokoaktig inramning;
den utsirades nämligen med ornament och blommor.
Till och med trädgårdsmästare tog man från Stockholm. Hans
namn var på Gimo Carl Lindgren, och han och hans frön bjödos på
skjuts från huvudstaden. Trädgården var icke det minst viktiga på
denna stora och vackra anläggning, som icke blott representerar det
bästa av svensk, gustaviansk stil, utan även i en karg och ganska ogäst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
