Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantmannens lätta redskap. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
Sigurd, Erixon
Bild 1. Kornet skäres. Vittangi, Jukkasjärvi sn, Lappland. Foto 1913.
dingar att skära skulle brukas för att man skulle spara säd. I själva
verket fortlevde emellertid metoden att skära säden med skära i
Götaland mycket allmänt långt in på 1800-talet, ja, i de flesta fall
lever traditionen om skäran och dess användning ännu kvar i
mannaminne, och en och annan har ej släppt den än. Härifrån måste man
dock undantaga slättbygden i Skåne, där utvecklingen gått fortare.
Helt annorlunda låter det emellertid från de resenärer, som på
1700-talets mitt foro omkring i övre Sverige. »Åkren brukas och lian bäres
öfwer hela Norrland alt ifrån Gestrikeland så wäl utaf man, som
qvinfolk–-)), »lian brukas til sädesskiörd», antecknar A. Ehren-
malm 1741 i Åsele socken i södra Lappland och i Helsingland finner
han »sädesbärgningssättet jemwäl likadant (som i Stockholmstrakten)
med lia eller mejehand: inga handskiäror såg jag ther brukas, ehuru
wår nederresa skiedde under then tiden». Av Graus syrliga
Hushålds-anmärkningar angående Uppland får man samma upplysning 1748.
Redan på 1600-talet var situationen densamma i Hälsingland. —
Svaren på de rundfrågor, som Nordiska museets etnologiska
undersökning utsänt rörande hithörande förhållanden i nutiden visa, att
denna motsättning mellan övre Sveriges liar och de södra provinsernas
skäror hållit sig så länge, att traditionen därom ännu lever, även om
skäran givetvis på de stora slättbygderna och storgårdarna tidigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
