Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantmannens lätta redskap. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lantmannens lätta redskap
2 a 7
Bild 7. Lien hålles med änden under armen, Hagnesta,
Helgona sn, Södermanland.
Det återstår nu att nämna några ord om skärorna med i skaftet
instucken tånge. Denna går ibland helt igenom och är då nitad fast i
ändan, men lika ofta är den blott inslagen ett stycke i skaftet. Dessa
skäror ha, såsom ganska allmänna, icke utlagts å karta. De finnas för
övrigt, tyckes det, så gott som överallt i hela gamla världen. Likväl ger
det förhistoriska materialet i Norden ej direkt skäl till att räkna med
någon högre ålder. Det utvändigt fästa bladet tyckes helt överväga
både i Sverige och Norge under yngre järnåldern, men de svenska
skärorna från denna tid sakna nithål. De ha dock omböjd tångespets
på samma sätt som på våra yngre skäror och bladen ha tydligen varit
fastbundna med vidjor eller tågor, på samma sätt som liarna ännu äro
i våra ålderdomligare bygder. Den äldre järnålderns skärblad ha
däremot hål för nitar och det är tänkbart, att skaftet bestått av två
pånitade skivor, en från vardera sidan. Sådana äro ju vanliga på knivar i
modern tid, men de äro även traditionellt bevarade hos allmogen, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
