Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notdragning. Av Ernst Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Notdragning 263
Bild 6. Noten drages ut. Denna och följande bilder från Ringsö, Södermanland.
denna del svarande arbetskraft vid notdragningen. Sedan tar varje
delägare en mot hans prestationer noggrant avvägd andel i bytet.
— Utom dessa delägare, som utgöra »notlaget», deltaga ofta även
andra personer i arbetet vid noten. Dessa tillfälliga arbetskrafter få
en viss lott i bytet för varje dag, då de deltaga. Det är detta, som
Gyllenius i sin ovan anförda dagboksanteckning kallar »dagefolcket».
Blir det ingenting, få de ibland gå oavlönade, blir det litet, få de litet,
blir fångsten rik, kunna de göra sig en bra förtjänst. Även här ha vi
således ett slags kooperation genomförd, typisk för den svenska
bondens uppfattning om förhållandet mellan arbete och inkomst. I våra
dagar torde den dock i regel ha ersatts med en bestämd avlöning i
pengar.
En gammal 84-årig fiskare på Trännö vid Slätbakens mynning
skildrade för några år sedan det notlag, som han tillhört. Det var
»Stegeborgsnota», ägd av herrgården, det historiska slottet mitt i
Slätbaken, jämte flera av dess torpare. Det var en duktigt stor not,
som krävde mycket folk. Gubbens far hade haft flera lotter i noten
än de andra — fem lotter av tolv — och han var också »notkung».
Det var han, som skickade ut bud, att de skulle sätta ihop noten, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
