Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bondens bädd. Av Emelie v. Walterstorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bondens bädd 297
Bild 3. Tvillingsäng i härbre i Malungs socken, Dalarna.
hängande vävstycke (se Stugans dragning i del VIII, s. 217—230).
Dynor och praktfulla tyger såsom päll och gudväv nämnas någon
gång i samband med konungars, drottningars eller från utlandet
komna personers bäddar.
Småningom lärde man sig att i stället för skinnet, som sammanhöll
halmen, breda en matta av halm eller säv, ett grovt åkläde eller
slutligen ett underbredsel eller rent av ett bolster av vadmal eller linne.
Dessa senare gåvo under medeltiden upphov till namnen vadmalssäng
och linsäng. En sådan matta eller ett halmkläde av vadmal hörde till
den normala bädden för noviserna i Vadstena enligt förordningen av
1451. I undantagsfall kunde dessa tillåtas att ha ett fjäderbolster eller
björnskinn över halmen. Hyende och örngott med överdrag av lärft
under huvudet, samt över sig ett åkläde, vadmalskläde, rya och när så
behövdes en skinnfäll. Därmed var bädden färdig, således intet lakan
annat än efter särskilt tillstånd. Vad huvudgärden beträffar, har man
redan under Birgittas tid nått fram till att använda två kuddar till
och med i en enklare säng, den översta eller örngottet antagligen stop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
