Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskminnen i Lettland. Av Harry Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3io Harry Wallin
Akta Dig, hjärtebarnet mitt,
lätt nog fångar Dig den svenska falken.
Svenskarnas hästar gnäggade,
När de galopperade genom Reval.
Ack, du estniska moder
skynda och göm dina döttrar.
Akta Dig, Du lilla tös med den vackra blomsterkransen.
Att Du ej blir ett lätt byte för den svenska falken.
På den livländska landsbygden förekommer svensknamnet mycket
ofta. Nästan varje socken kan uppvisa en svensksten, en svenskek, en
svensktall eller en svenskskans. Särskilt svenskskansarna äro
synnerligen rikt representerade och finnas icke blott i Livland utan även i
Kurland och Lettgallen. De flesta av dessa vallar och skansar stamma
nog från svensktiden, men namnet svenskskansen ha många erhållit
först i senare tid ofta genom rent folklig analogibildning. Det ser
ut att ha varit ett namn, som vandrat vida omkring. Av intresse vore
att undersöka dess utbredning icke bara i Estland och Lettland, utan
även i Lithauen och Polen, där namnet också förekommer.
Svenskekarna och svensktallarna äro i allmänhet stora gamla träd, med liten
eller ingen livskraft. Om dem förmäler traditionen att de planterats
av svenskarna, när de fördrevos från Livland av ryssarna, och när
träden börja grönska, skola de svenska trupperna komma tillbaka, och
Livland skall åter bliva ett svenskt land. Varianter av denna tradition
omförmäla även, att svenskarna planterade trädet med kronan ned
och rötterna i luften, och att djupt under trädet ligger en skatt
begraven. Svenskstenarna äro oftast stora stenblock. Traditionen
berättar även om dessa, att de dölja stora skatter, som svenskarna grävt ned,
innan de utrymde Östersjöprovinserna.
Den historiskt intresserade svensken finner sålunda snart, att
Lettland är en klassisk mark. De gamla borgruinerna i Valmiera
(Wol-mar), Cesis (Wenden) och Koknese (Kokenhusen) sätta även lätt den
historiska fantasien i rörelse och trolla fram bilder från Sveriges
storhetstid, då svenska trupper under ändlösa strider i med- och motgång
slogos med ryssar, polacker och sachsare om dessa platser.
Rikast på svenskminnen är dock Lettlands huvudstad Riga. Riga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
