Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Sjätte bandet (del XI & XII) / 36 (1929-1932) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eldhus. Av Sigurd Erixon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bild 5. Eldhus, »sterhus», och bod vid Ö. Säljfjällets fäbod, Transtrands sn, Dalarna, 1918.

gavelsvalen, ha från och med yngre stenåldern existerat i Europa under alla
perioder, om också långtifrån ensamrådande, men ha bäst bevarats
fram till nutiden hos bönderna i Nord- och Östeuropa, och ha ännu
icke helt försvunnit i Östalperna. I Skandinavien återgå de flesta
och äldsta timmerhusen på denna plan — och detta gäller ej endast
boningshus utan också till exempel bodar, lador, fähus och olika
slag av verkstadshus. Dess vidare utveckling kan tydligast följas i
parstugan, som ursprungligen uppstått genom att ett eldhus och en
bod, båda av megarontyp, växt samman. I långfäbodarna har man
fullständiga paralleller till så gott som varje stadium i denna
utvecklingsprocess, som ledde från dessa båda urceller fram till den fullt färdiga
parstugan, som varit vår ledande hustyp sedan medeltiden. I de
egentliga långfäbodarna äro eldhuset och mjölkboden sällan helt
sammankopplade. Även när de direkt stöta ihop med svale mot svale, är
föreningen mycket lös, och stora öppningar äro vanligen lämnade vid
skarven, bild 2—4. Det normala är, att de båda husens tak ej ligga i
samma plan, utan att eldhuset är betydligt högre än boden. Ofta är
avståndet dem emellan dock relativt stort, och det gör då ett ganska
egendomligt intryck att se dem ställda vis à vis varandra i lägen, som
liksom förebåda den sammankoppling, som råder i de typologiskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>