Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar I:s götiska rum. Av Georg Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oscar I:s götiska rum
57
återinsteg i den svenska konsten, skola vi med några ord beröra dess
allmänna förutsättningar.
År 1764 utgav Horace Walpole sin berömda roman »The castle of
Otranto», där han för första gången i prosaromanens form tog upp
till behandling en medeltida riddarhistoria, iscensatt i medeltidsmiljö
med rikligt användande av spöken och allehanda övernaturliga ting.
Författaren kallade sin roman »a gotic story». Åt detta ovanliga
svärmeri för medeltiden gav den excentriske lorden ett ännu mera
påtagligt uttryck i det lilla slottet Strawberry Hill, som han 1753—76
lät uppföra i den förnäma villaorten Twickenham nära London, bild
i och 4. Det tedde sig utifrån som en liten leksaksborg med tinnar och
fialer, men även de olika rummen voro utsmyckade i en ofta högst
befängd gotisk stil. Strawberry Hill är anfadern till Oscar I:s götiska
rum och till alla andra nygotiska anläggningar, liksom The castle of
Otranto är anfadern till "Walter Scotts och nyromantikens övriga
medeltidsromaner. Det vore emellertid orätt att tillmäta Walpole vare
sig som författare eller byggherre någon epokgörande betydelse. Han
reagerade blott snabbare än andra för ett stämningstillstånd, som
redan låg i luften och som redan, utan att man egentligen gjort sig
reda därför, bemäktigat sig sinnena: romantiken.
Romantiken uppstod som en reaktion mot upplysningens
förnuftskyla, franskklassicitetens regeltvång, sällskapslivets frivola
förflack-ning och rokokons egensinniga, spirituella lek med formerna. När
man vid 1700-talets mitt började tröttna på allt detta, vände man sig
hän mot andra ideal och andra tider. Några nådde därvid antikens
Hellas och Rom (Winckelmann, Lessing), andra medeltiden (Sturm
und Dräng, nyromantikerna) och en tredje det primitiva
naturtillståndet (Rousseau). Inom konsten, och i synnerhet då arkitekturen
och den dekorativa konsten, där reaktionen riktade sig mot rokokons
formupplösning blev återupptäckten av antiken den avgörande
upplevelsen. Antikimitationen vann hastigt terräng och gav upphov till
nya stilar, Louis seize, directoir, empire. Rousseaus förkunnelse fick en
motsvarighet i den engelska naturparken, som efterträdde den tuktade
barockträdgården. Medeltidsintresset slutligen fick i konsten sitt mest
renodlade uttryck i nygotiken, »den götiska stilen». Nyklassicismen
och nygotiken rinna alltså upp ur samma källa, 1700-talets romantik,
men i och med att nyklassicismen utvecklar sig till en efter moderna
j — Svenska kulturbilder VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
