Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar I:s götiska rum. Av Georg Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oscar I:s götiska rum
73
ligen kunna kompletteras avsevärt, men mycket på grund av det
förakt, som Oscar I:s gotiken senare varit föremål för, har vid
bild-samlandet från svenska slott de gotiska interiörerna förbigåtts.
På tal om Oscar I:s gotiken får man givetvis inte förbigå Oscar I:s
lilla lustslott Oscarshal vid Oslofjorden. Denna 1847—52 av Nebelong
uppförda leksaksborg är det mest genomförda provet på Oscar I:s
gotik i Skandinavien, bild 17. Slottet är utvärtes smyckat med
gotiska prydnadsformer i cement. Vestibulen har paneldekoration
av cement, men målad som ek, nog så belysande för hur man vid denna
tid totalt förlorat känslan för materialets logik. Praktfull är den stora
salongen, pl. II, med väggarna klädda med snidade ekboiseringar och
röd sammet samt en fris med zinkmedaljonger av framstående norska
medeltidspersonligheter. På konsoler stå statyer i bronserad zink av
Harald Hårfager, Olav Trygvason, Olav den helige och Sverre.
Den gotiska möbelkonstens egentliga blomstringstid infaller i
Sverige under 1830-talet. Sigurd Wallin har påpekat, att gotiska
ornamentsdetaljer förekomma på en i övrigt rent empirebetonad möbel så
tidigt som 1819. Från 1820-talets mitt ingå ofta de gotiska kölbågarna
i empirechiffoniererna. Konsekvent utbildad möta vi stilen i
styckmästare Rambachs mästerstycke 1833, en mahognychiffonier i form av
ett gotiskt kapell, bild 19, förvarad i Nordiska museet. Gotiska möbler
ingingo, som vi erfarit, i Götiska rummet på Stockholms slott;
huruvida några av dessa äro identiska med de gotiska björkmöbler, som
numera exponeras i Bernadottegalleriet på slottet är icke bekant.
Enstaka gotiska pjäser, »romantiska följeslagare», gömma sig också
här och var i rummen på Rosendal, vårt mest typiska empireslott.
Sverige var ifråga om den nygotiska inrednings- och möbelstilen ett
tiotal år efter utvecklingen i England och Frankrike. När man
började på allvar här hade man redan tröttnat där. Imitationsbegäret var
väckt och smarta fabrikanter försummade icke att utnyttja »det
fördömda mouvementsbegäret», för att citera Boije. Från c:a 1830
avverkades i snabb takt och korrekt kronologisk följd renässansen,
barocken och rokokon, dit man nått vid 1840-talets början. Längre
kunde man inte komma, ty då hade man ånyo måst tillgripa den
just omoderna empiren. Ett samtida uttalande, synligt i Journal
des Dames med anledning av industriutställningen i Paris 1844,
bekräftar denna utvecklingsgång: »Det är nu 15 år, som vi haft mani
på att ösa ur det förflutna för att därav skapa nytt och som modet
6 — Svenska kulturbilder VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
