Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villa Malta och den svenska konstnärskolonien i Rom för hundra år sedan. Av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i56 Th ure Ny man
der — bakom kyrkan Trinità de’ Monti på sluttningen av Monte
Pincio. Villan hade ett visst anseende, kanske bl. a. därför att Goethe
bott där under sitt uppehåll i Rom. Den bestod av ett tvåvåningshus
med terrass och trädgård omkring och ett par smärre byggnader på
terrassen. Övre våningen hyrde Byström ut till hannoveranske
ministern, baron von Rehden. Resten behöll han för egen del och för sina
vänners.
»Det är egentligen ej någon villa, utan en rätt rymlig och bekväm
boning, med 2: ne leende trädgårdar, som bära frukt och grönt året
om», skriver Byström. »Jag ser hela Rom under mina ögon, och går
jag upp i tornet hela Campagnan.»
Man kan i detta sammanhang inte låta bli att tänka på den villa
han längre fram byggde åt sig i Stockholm, på Djurgården. Det var
hans öppet uttalade avsikt att med den flytta en bit av Italien hit upp
under nordens gråare himmel, och säkerligen var mycket i den format
efter detta hus i Rom. Både läget och tornet finns med på bägge
ställena, och det var säkerligen inte bara av förtjusning över utsiktens
skönhet, han valde som han gjorde i ena fallet som i det andra. Den
äregirige och maktlystne bor inte gärna i bottenvåningen. Och
Byström var otvivelaktigt både det ena och det andra, om också dessa
egenskaper neutraliserades av den allmänna välvilja gentemot
omgivningen, som i så hög grad utmärkte honom.
Byström hade kostat på reparationer och ny inredning för 7,000
piaster, och det var inte utan stolthet han sedan skrev till sina vänner
i hemlandet och bjöd dem komma och hälsa på och se hur han hade
det. »Boning är där tillräckligt, alla svenskar, som komma hit hoppas
jag kunna där mottaga.»
Om inredningens detaljer få vi veta mycket litet, men man kan
tryggt antaga, att den var mera romersk än svensk. »Alla rummen i
villan äro väl möblerade, ty det är Byströms force», skriver en av hans
gäster, och det berättas, att där funnos »både betsade och förgyllda
möbler». Här hade han också sin konstsamling, som redan började
antaga vissa proportioner. Det var med den som med det mesta hos
Byström: kvantiteten betydde mera än kvaliteten.
Till allt annat romerskt i detta hus hörde också temperaturen. »Vi
frysa här i våra rum, ty det finns aldrig kakelugnar, och där man är
så lycklig att hava en spisel så finns intet spjäll, vilket aldrig brukas
här, och så röker det in», klagar en nordbo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
