- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Sjätte bandet (del XI & XII) /
175

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvarnrotar och såglag i Svensk-Österbotten. Av Gabriel Nikander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vid denna tid hade bönderna i den vidsträckta Pedersöre socken med
tillhjälp av borgarna i den närliggande staden Jakobstad uppbyggt
inte mindre än 12 sågkvarnar. I början av 1670-talet hade antalet
sågar i Pedersöre ökats till 21. Grannsocknen närmast i norr, Kronoby,
ägde ett knappt tiotal sågverk, medan storsocknen Gamlakarleby
strax norr om Kronoby ägde 17. Om dessa uppges 1673, att de blivit
uppförda inom de senaste två eller tre åren. Också här hjälpte
borgarna i närmaste stad, Gamlakarleby, till med anläggandet av de nya
sågkvarnarna. Sannolikt anskaffade borgarna »järnredskapen», medan
bönderna med sin erfarenhet i byggandet av hjulkvarnar kunde reda
sig med uppförandet av dammar, rännor, underfallshjul och såghus.
Självfallet voro alla dessa sågar enbladiga, då de flerbladiga sågarna
blevo kända i Finland först omkring 1720. De nämnda socknarna
genomflytas av fem jämförelsevis vattenrika älvar, som upprinna i ett
skogrikt inland och genom frånvaron av tvärbranta forsar lämpade
sig för denna tids flottningsmetoder, som ju inte kände till några
timmerrännor. Samtiden ansåg också, att fallhöjden i forsarna, 1 à 2
famnar, var mycket lämplig för anläggning av vattenverk.

Den uppspirande sågkvarnsdriften var inte den enda näring, som i
dessa trakter tärde på skogstillgångarna, utan där bedrevs också
skeppsbyggeri i stor omfattning och tjärbränning. Den sistnämnda
näringen nödgades dock av den tilltagande skogsbristen draga sig steg
för steg inåt de skogrikare inlandsbygderna. I samma mån erhöll
sågdriften större betydelse för kustbygderna, om det också aldrig blev
fråga om någon stordrift under den tid, som de gamla allmogesågarna
ägde bestånd.

År 1673 hölls i de nämnda socknarna en stor räfst i anledning av
deras stora brädtillverkning, då det befanns att kvarnarna i Pedersöre
i genomsnitt sågat 170 stockar varje, motsvarande 50 tolfter bräder.
Av varje stock synes man ha erhållit 3 à 4 bräder, som synbarligen voro
1 1/2 tum tjocka. Längden var dels 9 alnar, dels 7 à 8. En tolft av
den längre sorten kostade 1685 2 daler kopparmynt, och av det
kortare slaget 7 mark. Exporten av dessa bräder riktade sig till stor del
till Stockholm.

Sydligare i Österbotten voro åarna kortare och vattenfattigare. Väl
byggdes också här sågkvarnar, men tillverkningen kunde inte bli så
stor som i de egentliga sågverkssocknarna norrut. Stora ofreden
(1713—1721) vållade svårt avbräck i sågnäringen, då vida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-6/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free