- Project Runeberg -  Svenska kulturbilder / Första utgåvan. Sjätte bandet (del XI & XII) /
214

(1929-1932) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munkbroteatern. Av Agne Beijer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

214

Agne Beijer

som ifrån de sämsta krogar och liderlighetens tilhåll. Den betjentes af
likasådana personer. Acteurer voro tilkomne ömsom från gäldstugan,
ömsom från soldathopen, någre perukmakaredrängar och
bränvins-advocater. En adelsman Leijonmarck spelte en ibland de sämsta roler,
men det var icke något nytt den tiden at se svenske adelsmän spela
smutsiga och sämre roler. Actricer voro hämtade utur tvättarestugan
och ifrån Barkareby; kläderna lånta utur klädstånd, musiquen flyttad
ifrån krogbaler.» (G. J. Ehrensvärd, Dagboksanteckningar utg. af
E. V. Montan del I, s. 211.)1

Färgläggningen är kraftig som alltid hos Ehrensvärd när han talar
om de tider som föregingo hans chefskap vid de kungl, spektaklerna
— han hade då detta skrevs varit den förste i ordningen av Gustaf III:s
direktörer för den 1773 nyinstiftade Kongl. Svenska Theatren. Men
den bär dock sin otvetydiga sanningsprägel.

Att denna ärehöljda institution omsider kom till stånd ha vi enligt
Gustaf III:s eget erkännande till någon del just Petter Stenborg att
tacka för. Det var nämligen en ansökan av denne att efter
fransmännens sortie från Bollhuset vid tronskiftet få låna Bollhuset för sina
föreställningar som gav Gustaf III första uppslaget att grunda en
nationell teaterscen.

Denna scen blev emellertid icke någon liten lustspelsteater för det
enklare folkets förströelse utan en stor och vacker opera. Och i den
teatern fick Petter Stenborg själv inga inteckningar.

Om man icke som sådan räknar att hans egen son, hovkanslisten
Carl Stenborg, blev dess förnämsta kraft på svärdsidan och den
självskrivne innehavaren av alla hjälteroller under dess första decennier.
Carl Stenborg var icke endast en god sångare utan en fint bildad man
och en personlighet av verklig bredd. Under Petter Stenborgs egen tid
förekom det visserligen aldrig att sonen uppträdde på hans teater,
ehuru det eljest var nog så vanligt att aktörer från den kungl, teatern,
särskilt av körpersonalen, skaffade sig en extra inkomst genom att dela
sig mellan Gustaf III:s och Stenborgs scener. Men sonen blev i stället
sin far till stor hjälp vid teaterns administrering och framför allt vid
den successiva uppryckning av dess konstnärliga nivå som ägde rum
under 1770-talet. Så alldeles i ett slag kunde en sådan uppryckning

1 Arkivarien Gunnar Bolin har i en uppsats i Holmia, h. i, Sthlm 1918, lyckats
bestämma den lokal Ehrensvärd här syftar på till Kinstugatan 11, dit Petter Stenborgs
teaterverksamhet enligt Bolin var förlagd 1762—68.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:39:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulbild/1-6/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free