Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om träden i folkets tro och sed. Av C. W. v. Sydow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 32 C. W. von Sydow
steg till att uppfatta hyllen som ett lämpligt offerträd för sjukdom i
allmänhet och till att därvid offra pengar, såsom man ju gör till källor.
En sådan uppgift har jag också fått från Blekinge. Samma Rödebyman
som berättade för mig, att man offrade uddapengar till Liatorpsgranen,
har meddelat följande: »Vid en hyllebuske offrade de uddapengar. Ett
fruntimmer, mor Anna, offrade. Hon hade ett kräftsår. Hon skulle
ha katteblod och tuppablod att smörja och offrade ’tianes’ under en
hyll vid mellan Karl Svenssons och Kullbergs. Där offrade hon 11
halv-öresslantar. De kunde offra vid vilken hyll de ville.))
Sagesmannen hörde ej till de bäst initierade och kan ju ha misstagit
sig på en eller annan punkt. Anmärkningsvärt är, att han berättade
samma historia om hur pengarna vid hyllträden började användas,
som den landstingsman Nelson berättade om pengarna vid
Liatorpsgranen. Här kan förväxling föreligga, men naturligtvis kan
Liatorpsgranen likaväl ha lånat sägnen från hylleträden som tvärtom. Vad
som dock tyder på att penningoffren till hylleträd verkligen hör till
blekingsk folktradition, är dels meddelarens konkreta exempel, dels
att liknande offer till hylleträd också är kända från Öland, som ej
sällan har traditioner gemensamma med östra Blekinge. Så berättar
redan lektor J. H. Wallman (f. 1792, d. 1853) om Ölands allmoge:
»Allmogen här på landet offrar stundom vid sjukdomar till
fläderträn, som kallas hyll, och någon gång till gamla ekar, på det sättet, att
offerpenningen nedgräfves under en trädrot».
J. N. Nyblén berättar också från Öland: »En silverslant invecklas
i en trasa eller tygstycke som tagits ur någon klädespersedel, som
tillhört den sjuke. Detta lilla bylte kastas i en källa eller in under ett
hylleträd. Därvid skall också läsas en bön, men jag har ännu icke
lyckats få reda på innehållet i någon vid sådant tillfälle bruklig bön.
Att använda en silverslant är det rätta, men min meddelare, som
funnit många sådana små bylten under hyllaträ, sade sig alltid hava
funnit dem innehålla kopparslantar, så att det synes, som om en
kopparslant skulle hava samma verkan som en silverslant. Det skadar ju aldrig
att försöka med en kopparslant. Det blir ju alltid billigare. Men skulle
det emellertid emot förmodan icke hjälpa, så bör man gripa till en
silverslant, då hjälper kuren säkert.» Vad som här särskilt bör
observeras, är bestämmelsen att slanten skulle vara inlindad i en trasa av ett
plagg tillhörigt den sjuke. Den trasan bildar liksom förbindelselänken
mellan den sjuke och den hälsogivande källan eller hyllebusken och är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
