Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om lapparnas mössor. Av K. B. Wiklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 6
K. B. Wiklund
axlarna och halsen, samt skyddar dem sålunda mot den kalla luftens
och ovädrets åverkan», alltså ungefär detsamma som de av Leem
avbildade kvinnomössorna. I en sammanfattande skildring av
lappmarkerna, vilken Fellman torde ha nedskrivit efter det han år 1831 blivit
förflyttad till sydligare trakter, säger han åter, att »mössan var
tidigare hos männen af renskinn med spetsig kulle. Den som numera
bäres af svennerna liknar en rysk kuskmössa. Den är vanligen af kläde
och fordrad med skinn samt af betydlig höjd. Vid nedre kanten är
den försedd med bräm, om vintern af skinn utaf bäfver, utter, vessla
eller ren, om sommaren af rödt eller annorlunda färgadt kläde»
(III, s. 261 f.). Härmed böra vidare sammanställas de uppgifter, som
lämnas av And. Joh. Sjögren i hans Anteckningar om församlingarne
i Kemi-Lappmark, 1828: »Karlarnes kappir (mössa) är mycket enkel,
liknande de i Finland, i synnerhet uti Åbo län, brukliga, efter formen
så kallade patalakki (grytmössor), af 4 genom sjelfva sömmen
utmärkta afdelningar. I sednare tider hafva höga Ryska, så kallade
kuskmössor, med brämer omkring kommit i bruk, men den ursprungliga
formen skall vara den förstnämnda runda, enklare.»
Man kan sålunda med stor säkerhet datera den av Fellman och
Sjögren omtalade nymodiga mössans uppkomst till 1820-talet, men hur
såg den månne i detalj ut? Då den säges likna den ryska bond- eller
kuskmössan och vara av betydlig höjd, har den finske etnografen
T. Itkonen (Suomen Museo 1928) antagit, att den också skulle ha
haft fyrkantig kulle som de för mellersta Ryssland typiska
kuskmössorna. Dessa äro väl emellertid av polskt ursprung, även om man
i det gamla Moskvas ämbetsmannavärld kunde begagna liknande
huvudbonader, och man har, såvitt känt är, inga uppgifter om att de
också skulle ha förekommit bland de ryska sjömännen längs
Ishavskusten i början av 1800-talet. Ännu större blir betänksamheten, när
man betraktar de bilder av Finmarkslapska mansmössor från tiden
1827—28, som förekomma på kopparsticken i B. M. Keilhaus Reise i
Öst- og Vest-Finmarken, 1831, och reproducerats i P. A. Siljeströms
Anteckningar och observationer rörande Norrige, 1842. Ett av
Keilhaus kopparstick »Fjeldfinner af Karasjokk-Sogn» återges på bild 12
och visar tydligt nog, att dessa mössor visserligen hade mycket högt
skinnbräm, men icke fyrkantig kulle, utan blott en något tillplattad
sådan. Enligt Keilhaus reskamrat Siljeström föreställer den till vänster
stående mannen en fjällapp från Kautokeino och den till höger stå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
