Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lägerliv på arméns mötesplatser. Av Sigurd Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 Sigurd Wallin
Bild 3. »Se hästen midt emellan öronen». Sepialavering av Hjalmar Mörner 1837.
Nationalmuseum.
långt ifrån färdig i och med den av Karl XI införda härorganisationen.
Det var år 1680 som den ofta omtalade förordning utgavs, varigenom
regementscheferna anbefalldes att utse »en slätt och tjänlig plats vid
någon skog eller Cronones Jägare-Backe, hvarest Regimentet
Cam-pera kan». Men därmed var ännu ej det anbefallda årliga
regementsmötet bundet till en enda plats för varje regemente. Och dessutom
samlades alltjämt kompanier eller andra delar av regementet till
övningar på var sina platser. Dessutom var kyrkparaden en gammal
institution, som gjorde varje kyrkvall till en slags mötesplats för ortens
knektar, där de vissa söndagar exercerades ett par timmar före eller
efter högmässan.
Mötesplatser i den bemärkelse, som vi nu äro vana att inlägga i
ordet, ha tillkommit under skilda perioder. Men ett historiskt skede
synes ha varit särskilt ägnat för dylika nyanläggningar, nämligen
1700-talets senare del, och det kan därför vara motiverat att här
anföra ett konkret exempel just från denna period.
Vid Södermanlands regemente hade alltifrån Karl XI :s tid
rege-ments- och bataljonsmötena skiftesvis hållits vid städerna Eskilstuna,
Mariefred och Nyköping. Men den år 1771 ny tillträdande
regementschefen, general Gustaf Adolf von Siegroth fann dessa platser olämp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
