- Project Runeberg -  En sommar i Småland. Berättelse /
34

(1847) [MARC] Author: Karl af Kullberg - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en tiggares trasor, för att sätta dem i raseri. Lystrade
de längst bort i alléen de släpande fjäten af en
verkbruten bettlare, reste sig borsten tvärt på deras
breda ryggar, och, rytande af vrede, störtade de emot
den arme, som fick blodiga bett, i stället för
kristmilda almosor. Det gråtande barnet kunde någon
gång stilla deras raseri; ty barnet, med sin instinkt,
gör sig lättare, än den mogna menniskan, med sitt
förnuft, förstådt af djuret. Emellertid hade, genom
Ruprecht och Diana, tiggeriet blifvit bannlyst från
friherre Björnklos dörrar; det var endast hos hans
torpare, som den husarme fick ett bröd eller ett tak
öfver natten. Den värde friherren hade förut
mångfaldigt proklamerat den stolta statsekonomiska åsigten,
att tiggeri icke får existera i ett policeradt samhälle;
med tillhjelp af sina hundar, hade han nu vetat att,
åtminstone på sitt enskilda område, till komplett
evidens deducera denna sats. Den värde läsaren torde
häraf finna, hvad god vilja och god polis tillsamman
kunna åstadkomma.

Spannmåls- och brännvinsmagasinet utgjorde ett slags
flygel till manbyggnaden vid Björneborg. Der kunde
godsets underhafvande, fastän just icke för de mest
billiga priser, på kredit erhålla sina små förråder,
hvilka sedermera genom dagsverken afbetalades. Trafiken
var således temligen liflig på gården. Men hvad
som åtminstone i början föreföll ovanligt, var den
allmänna veneration, man bevisade detta annars ofta nog
osopade och vanvårdade område, dymedelst att alla,
som passerade detsamma, städse företogo sin vandring
med blottade hufvuden och med en bugning ungefär
midt för byggnaden, der merendels ingen annnn, än
de på förstugubron postande hundarne, kunde taga åt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kullenso/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free