- Project Runeberg -  En sommar i Småland. Berättelse /
53

(1847) [MARC] Author: Karl af Kullberg - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

helst kunde förnyas, höll baronens inspektor sin
jernskodda käpp lyftad öfver den blödande mannens
hufvud, och dennes redan sönderslitna jacka lemnade ännu
tillräckligt fäste åt ett par handtlangares grofva
näfvar, hvilka, liksom i ett skrufstäd, fasthöllo offret.
Den svärm af sysslolösa barnungar, som vanligtvis
uppslår sitt högqvarter vid uppkörsgrinden till hvarje
större herrgård, följde, storögda och undrande, tåget;
men endast en eller annan af de små egde tillräckligt
mod att efterhärmande upprepa de tillmälen af tjuf
och rackare, som inspektoren i rikligt mått slungade
mot den bakbundne mannen. Denne bar misshandlingarne
med en undergifvenhet och ett tålamod, dem
man träffar endast hos slägten så, som Svenska allmogen,
af häfd vana vid herremanna-förtryck och
herremanna-sjelfsvåld. Ingen klagan banade sig väg öfver
hans läppar; han yttrade intet ord till svar på
inspektorens ärekränkande tillmälen. Blott då de
upprepades af någon mun ur barnaskaran, drog ett sorgligt
leende öfver hans anlete.

Snart visade sig inspektoren, med triumferande uppsyn,
på tröskeln till sin husbondes kammare.

»Nu, nådig baron,» ropade han, »nu har jag ändtligen
lyckats gripa den gamle tjuffiskaren Olle i Sörgärde,
som så länge i herr baronens vatten drifvit sitt
gemena näringsfång. Vi lurade ut honom, der han satt
förstucken under en trädstam med metspöt i handen.
Han hade redan på detta sätt med svek tillröfvat sig
tvenne abborrar och en mört, som jag nyss haft den
äran att aflemna i köket.»

»Den karlen,» inföll baronen, »har gjort mig mycken
skada. Ständigt har han på mina vatten bedrifvit sitt
olofliga yrke, än i ån och än vid hafsbandet. Näst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kullenso/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free