- Project Runeberg -  En sommar i Småland. Berättelse /
55

(1847) [MARC] Author: Karl af Kullberg - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förhädelse svarade han blott med hedniska och ogudaktiga
ordspråk, sådana som han alltid för på tungan. Dock
skall utan tvifvel i baronens höga närvaro hans hårda
hjerta vekna och min kära Olle skrida till en ångerfull
bekännelse af sin synd. Tillåter herr baronen, att vi
föra in delinqventen?»

Efter en bifallande nick af baronen, avlägsnade sig
inspektoren och utgick till den på gården samlade
svärmeri, som omgaf fången.

»Är det så lyckligt, att brottslingen saknar laga
försvar,» tog länsmannen till orda, »skall jag genast
uppfylla herr barons nådiga vilja och häkta kanaljen. Men
annars, herr baron, på heder och samvete! (länsmannen
lade handen på den del af bröstet, der hjertat
vanligen plägar hafva sin plats) så gerna jag skulle önska
att kunna göra herr baronen till viljes, äfven om det
gällde någon mindre embetsöfverträdelse, ett sådant tilltag
kunde, i våra förbistrade tider, göra mig rakt
olycklig, kunde alldeles bringa mig och de mina på
bara backen. Vore det endast fråga om mig sjelf,
så skulle jag ändå med glädje sätta min välfärd på
spel, för att göra herr baron till nöjes; men mina nio
små, oskyldiga barn, min stackars hustru» . . .

Länsmannen hade den oförskämdheten att föra sin
blårutiga näsduk till de alldeles torra ögonen.

»Låt bli det der, Huslund!» yttrade baronen temligen
kärft; »Huslund har, fördöme mig, lika svårt att
gråta, som kakelugnen derborta.»

»Emellertid hoppas jag,» fullföljde Huslund, som, i
enlighet med baronens uppmaning, genast borttog
näsduken, utan att vidare försöka en enda snyftning,
»emellertid hoppas jag, att herr baronen icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kullenso/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free