- Project Runeberg -  En sommar i Småland. Berättelse /
83

(1847) [MARC] Author: Karl af Kullberg - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

annat, än att lägga ned vapen, jag ger mig på nåd
och onåd, i förhoppning att icke ha ådragit mig den
sednare.»

»Ni är en förekommande fiende, herr häradshöfding,»
anmärkte generalskan. »Likvisst skulle ni icke ha passat
till militär: ni kapitulerar, innan ni ännu blifvit
trängd ur någon af edra positioner. Men säkert vill
ni, genom artighet mot ett fruntimmer, försona allt
det onda ni sagt om dem samtliga?»

»Nej, fru generalska, jag vill hädanefter vara artig
mot alla fruntimmer; det är ett stort åtagande och
bör kunna afplana min förseelse. En penitens blir det
väl ibland, men endast genom penitens köper man
absolution. Kanske går Segerstjerna i borgen för att jag
uppfyller denna förbindelse?»

»Jag fruktar bara,» svarade Segerstjerna, »att ditt
lynne ligger för mycket åt det satiriska, att alltid kunna
hålla sig på artighetens område: det skenar gerna
ut på ironiens, och lagar sina komplimenter temligen
sötsura.»

»Så, mitt herrskap,» utropade Stålkula med komisk
emfas, »blir man förrådd af vänskapen! Jag börjar
verkligen tro, att det är endast kärleken som i längden
står profvet!»

»Nå, min bäste kapten,» inföll generalen, vänd mot
Segerstjerna, »nu är väl kapten en fulländad
landthushållare? Låt se, det är öfver ett år sedan kapten
flyttade till Segerstad och emottog egendomen.»

»Till min blygd måste jag bekänna, att landtbruket
icke rätt vill intressera mig. Jag har verkligen
ansträngt mig för att finna det underhållande; men det
ledsnar ut mig, det förtretar mig. Jag har dragit mig
tillbaka, som snäckan i sitt skal; jag läser, funderar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kullenso/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free