Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Och hafva inga hinder blifvit lagda i vägen för
svallfloden af en så beskaffad presterlig vältalighet,
som den, hvaraf vi nyss hörde en föga tillfredsställande
profbit? Jag fruktar, att de icke äro fullt orthodoxa,
dessa den nya Dante’s skildringar af helvetet och
berikningar af der rådande värmegrad.»
»Hans kyrkoherde, en annars ganska aktningsvärd
man, fruktar honom. Såsom du nyss hörde, räknar
adjunkten icke för rof att med ”andans vapen”, som
han kallar dem, angripa prosten, att ställa hans
”ljumhet” i omedelbart sammanhang med helvetets ”hetta”,
att varna för det orena spad, som denne otrogne herde
bjuder sin hjord, under namn af lifsens vatten. Också
predikar prosten, enligt sitt eget uttryck, som Johannes
i öknen: för tomma kyrkoväggarne; medan å de
söndagar, då adjunkten höjer sin skråliga stämma,
tilloppet är ofantligt, och senkomlingarne bland
gudstjenstfärdande icke sällan måste nöja sig med en plats
på kyrkogården. Men ändå var det med rätt
bekymmersam uppsyn som den beskedlige prosten af sin
biskop erhöll tillsägelse att varna magistern för hans ofog.
”Tillåt mig åtminstone att få vänta tills in i nästa
vecka”, bad han ödmjukt och bevekande: ”nästa söndag
ha vi evangeliet om ’de falske profeter’, och då
utmålar han mig värre än djefvulen i sin predikan, i fall
han innandess blifvit meddelad varningen, af hvilken
säkert hans andliga högmod kommer att på det
smärtsammaste känna sig såradt.”»
»Hvad säger du, bror Segerstjerna,» inföll Stålkula,
»hvilken dyrkar vackrare sin Gud, den, som, nöjd med
sin lott, hur ringa den också är, i den öppna, fria
naturen gläds åt Guds godhet, åt herrligheten af hans
skapade verk, och i sitt hjertas fröjd sjunger en munter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
