- Project Runeberg -  En sommar i Småland. Berättelse /
181

(1847) [MARC] Author: Karl af Kullberg - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 7

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Grönlund med dotter samt af fröknarne Roffelli, åtföljda af
deras bror, hvilken, i egenskap af tills vidare ende
kavaljeren, ansträngde sig utomordenligt, för att vara
älskvärd, och förfärligt, för att säga ordlekar — när
Indianen gnider eld med två torra pinnar, hvarföre skulle
icke unga herr Roffelli, medelst det ena ordets gnidning
mot det andra, kunna framtvinga en gnista af qvickhet?

»J kommen serdeles väl till pass, mina herrar,»
yttrade generalskan, »för att med er erfarenhet, edra
insigter i vetenskapen om de lefvande bilderna, lemna
oss den ledning, den hjelp, som vi så väl behöfva.»

»Jag välsignar herrarnes ankomst,» ropade unga herr
Roffelli: »herrarne befria mig från den ansvarsfulla
pligten att ensam vara damernas tjenstgörande
kavaljer, att uteslutande fungera såsom deras råd och
stöd.»

»Det är likvisst ett stöd, hvarpå vi icke mycket
förlita oss,» inföll fröken Grönlund med en viss skärpa
i tonen.

»Har han någonsin svikit fröken?» sporde Stålkula.
»Fröken talar så bestämdt, som om erfarenheten dikterade
frökens domslut.»

»Han är man — han är född att svika!» svarade
fröken, och kastade en sentimental blick uppåt
ljuskronan.

»Ursäkta en fråga, min nådiga fröken,» fullföljde
Stålkula: »i fall männerna äro skapade uteslutande att
svika, så äro väl damerna, för att lemna något spelrum
åt denna männernas passion, för sin del födda
att svikas — en i mitt tycke alltför bedröflig
bestämmelse?»

»Den är icke bedröflig, herr häradshöfding; den är
någon gång ljuf,» utbrast Stafett Roffelli, som till sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kullenso/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free