Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3»
KULT OCH KONS’)’.
Fig. 3. I sten hugget hufvud från
Trondhjems domkyrka, högkorets gesims.
tydlig släktskap med bestämda
franska skolor. Naturligtvis
uppträder denna stil olika i skilda
land, på några ställen är den
lokala traditionen starkare, på
andra svagare, på några orter
uppträder stilen tidigare, på andra
åter senare, men öfverallt tränger
den in med den makt, som
konstnärliga nyskapningar i alla
tider ha ägt. Äfven uppe hos
oss kunna vi följa den nya stilens
rörelser, se den gamla romanska
konsten fä en liffullare karaktär
och följa stilens vandringfrån
unggotik öfver i höggotikens former.
Det var med Sverreätten, som den gotiska stilvågen kom in öfver
landet, och kungarne jämte prästerskapet voro bärare af denna
kultur. I Nidaros och Stavanger byggas de stora katedralerna af de
andliga, i Bergen och Oslo är
det kungamakten, som låter resa
dem. Af de kungligas gotiska
anläggningar är Magnus
Lagaböters yngsta apostelkyrka den
mest bekanta. Konung Filip III
hade öfver Kristi törnekrona,
som Ludvig den helige hade
hemfört från sitt korståg, rest den
lilla gotiska pärlan Sainte
Cha-pelle. En del af denna så heliga
relik gaf han kung Magnus, som
i sin kyrka tycks hafva kopierat
Sainte Chapelle. Den ägde
bestånd till 1530, då den blef
nedrifven. Vi veta, att statyer af
de 12 apostlarne voro anbragta
på fasaden »lige paa den maade
som de er i Trondhjems. Från
Oslo ha vi ännu kvar några
fragment af bildhuggarearbeten från
Fig. 4. Hufvud från Trondhjems
domkyrka, högkorets gesims.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
