Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN UNGGOTIKEN I NORDANFJÄLI.SKA NORGE.
7
ett allvar, som höra till det allra sällsyntaste i var konsts historia.
Det romanska allvaret, den tunga högtidliga uppfattningen af
människan har satt sin prägel på detta ansikte, under det att den nya
realismen kan sparas i allt det öfriga, t. ex. i ögonens modellering
och säkra teckning, som ger blicken något starkt, ett nästan
smärt-fylldt forskande uttryck. Huruvida mästaren med bestämd
konstnärlig vilja har gifvit denna själaforskare bland apostlarne detta
uttryck kan måhända synas något tvifvelaktigt, ehuru det alls icke
tycks mig otroligt. Utanför den romanska konsten, där uttrycket
är stelnadt, ser man det icke ofta. Skägget är långt och arkaiskt
med sina streckigt behandlade härpartier, som sluta i stiliserade
lockar.
»Då jag var i hirden», berättar Konungaspegelns mondäne
författare, »var modet i hirden det, att håret klipptes kortare än
öronbladen och kammades omkring pä så sätt, att hvart hår föll sä,
som det helst ville, men öfver pannan klipptes det en kort tofs.
Skägget plägade man bära kort och en liten knäfvelborre därtill.
Sedan blef det mod att bära en kant af skägg rundtomkring hela
hakan på tyskt maner, och jag tror knappast, att det någonsin
kommer ett skönare eller för krigsmän mera passande mod.» Vi finna
detta mod särskildt på arbeten från senare tid, men här har
konstnären bibehållit den gamla högtidliga skäggfasonen, och med den
stiliserade behandlingen har han uppnått det, som var hans och hela
hans tidsålders sträfvan — att med den nya tidens konstnärliga
uttrycksmedel föra den gamla högtidliga konstens talan. Stigningen
in i gotiken är ingen radikal process utan en lugn utveckling, och
sällan har här i Norden en konstnär bättre lyckats att tala tvä
tidsåldrars språk än den mästare, hvars utmärkt väl bevarade arbete nu
finnes i Kordiska museet.
Det ligger nära till hands att gå till det nordanfjällska Norge
för att finna besläktade arbeten. Förbindelsen mellan nordanfjällska och
sunnanfjällska Norge gick i gamla dagar öfver Gudbrandsdalen, och den
stock af konstnärer, som arbetade här, har naturligen också gjort
Nidaros till ett konstcentrum. Det visar sig också, att man här icke blott
finner närbesläktade arbeten utan äfven arbeten, som skulle kunna visa
oss, hvarur vår mästares konst sprungit fram. Det finnes en rad
hufvuden längs oktogonens gesims, som visa en tydlig släktskap med vär
mästares apostlahufvud. Hufvudena hafva en något äldre prägel, och
de äga med några undantag icke ett så högt konstnärligt värde som
som detta. De ha ofta något slappt, energilöst (fig. 3 o. 4), under det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
