Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2
KULT OCH KONST."
bart efter den politiska storhetens fall. Det är framför allt inom
de båda hufvudområden af vetenskap, där svenskarne i alla tider
lämnat de jämförelsevis största insatserna, nämligen det
naturvetenskapliga och det historiska, som frihetstidens män göra sina
märkligaste landvinningar. Den svenska kyrkan stod ej främmande för
dessa vetenskapliga sträfvanden, utan tvärtom omhuldade och
gynnade dem. Det är sålunda tvenne kyrkliga personligheter, hvilka
— såsom det träffande blifvit sagdt — »stå såsom väldiga
portalfigurer, vid inträdet till den bildningens byggnad, som utgör
frihetstidens ära». Det är Erik Benzelius d. y. och Anders Rydelius.
Men äfven många yngre ehuru mindre bemärkta samtida kyrkomän
hafva visat sig hysa ett varmt vetenskapligt intresse, ja idka
vetenskaplig forskning och vetenskapligt författarskap, utan att därför på
något sätt svika sin evangelisk-luterska trosöfvertygelse. Man insåg
nämligen då, att vi icke förmå något emot sanningen, och lefde i
visshet om, att tron aldrig kommer att i verkligheten skadas eller
rubbas af något som helst vetandets framsteg.
En värdig representant för den tidigare frihetstidens ädlare såväl
kyrkliga som vetenskapliga sträfvanden är den man, hvars namn
läses såsom öfverskrift till denna uppsats. Icke minst för sina
kulthistoriska intressen är han vard vår uppmärksamhet.
Sven BÆLTER föddes den 24 juli (gamla stilen) år 1713 i
Söderhamn. Hans föräldrar voro rådmannen och handlanden Erik Larsson
bælter och hans hustru birgitta Berg, dotter till »råd- och
handelsmannen» i samma stad Sven Nilsson Berg. Flere af den
bæl-terska släktens medlemmar hade varit ansedda borgare i Söderhamn.
Familjenamnet säges ha uppkommit däraf, att någon eller några af
Sven Bælters förfäder haft till yrke att för militärens räkning
förfärdiga bantler eller bälten och patrontaskor.
Redan som gosse erfor Sven Bælter en dragning till prästens
höga kall, såsom han i en af sina predikningar själf omtalar: »Då jag
ännu en ung pilt var, lät du, Herre, mig erfara en besynnerlig håg och
drift till det heliga predikoämbetet. Samma lust och dragande
förökade sig med åren.» Då fadern befann sig i goda ekonomiska
omständigheter, ämnade man naturligtvis låta gossen liksom en hans
äldre broder Lars, sedermera kyrkoherde i Järfsö, följa sin böjelse
för studiebanan. Men en sorglig händelse gjorde ett streck i
räkningen. Ryssarnes härjningar af Östersjökusten bragte denna burgna
familj till tiggarstafven, och den fasansfulla dag, då barbarhorden
östanifrån brände och sköflade det älskade fädernehemmet, glömde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
