Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN BÆI.TER.
§5
att de tillstyrkte dess skyndsamma utgifvande af trycket. Bland dem,
som gåfvo detta råd, var den berömde historikern professor sven
Lagerbring i Lund. Tryckningen hann dock författaren ej själf
ombesörja, utan öfvervakades denna på hans egen önskan af den bekante
hofpredikanten, mag. Joil. chr. sxricker, som dessutom försedde
arbetet med ett register, hvilket i hög grad ökat dess användbarhet.
Innehållet, som är fördeladt i icke mindre an 49 kapitel, går i
själfva verket vida utöfver det mått, som titelbladet gifver anledning
att vänta. Sålunda behandlas icke blott den eller den »ceremonien»,
utan historiska upplysningar lämnas för klargörande af själfva kultens
väsen och utveckling samt dess beståndsdelars betydelse och historia.
De konsthistoriska notiserna äro icke heller få. Den allmänna plan,
författaren följer vid sin framställning, är följande. Först undersökes
orsaken till den ena eller andra kultaktens kultiska »beståndsdelar ,
eller »ceremoniens» uppkomst, hvarefter redogöres för dess ställning
»hos de första kristna» samt »i Sverige».1 Ehuru det icke tydligt
framgår af kapitelindelningen, söker författaren i själfva verket att
följa de kyrkliga kultakternas utveckling äfven under medeltiden,
hvarvid såväl den grekisk-katolska kyrkans historia3 som den romerska
kyrkans liturgi uppmärksammas. Däremot har han för tiden efter
reformationen inskränkt sig till de liturgiska förhållandena i Sverige
utan att anställa någon jämförelse med andra protestantiska kyrkors
kultuella praxis. Sä mycket grundligare söker Bælter taga reda på
den svenska kulthistorien äfven under medeltiden. Med ifver har han
efterforskat de riksdagars och andra mötens beslut, kungliga
förordningar m. m., som hafva betydelse för hans ämne. För det
väsentliga innehållet af sina såväl tryckta som handskrifna källor redogör
han samvetsgrant och citerar ordagrant de viktigaste
bestämmelserna. Icke minsta värdet ligger i Bælters många uppgifter från hans
egen samtid eller den närmast föregående tiden. Så t. ex. meddelar
han, för att vi nu må gripa fatt ett enda exempel bland många, den
intressanta notisen, att djäknarne fortforo med sjungandet af latinska
psalmer i Växjö domkyrka ännu så sent som år 1700, och han
anför noggrant hemulsmannen för denna uppgift.3
I många enskilda punkter har forskningen på nu ifrågavarande
område sedan Bælters tid tagit afsevärda steg framät. Exempelvis
1 Det 26:e kap. handlar t. ex. >Om den offenteliga bönen hos de första Christna»,
det 27:0 >l)m den offenteliga bönen i Swerige»; det 32:a >Om döpelsen hos de första
Christna»; det 33:e »Om döpelsen i Swerige» o. s. v.
3 Jfr t. ex. s. 273 ff". 391 o. s. v.
3 Sid. 373.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
