Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURHISTORISKA AFDELNINGEN PÅ NORRKÖPINGSUTSTÄLLNINGEN. 13 5
museet i Toulouse. Detta är icke sagdt för att efter en ytlig
undersökning påstå, att en tråd verkligen finnes mellan sydfranska
skulptörer och madonnan, utan blott for att konstatera ett likhetsförhållande,
som, om det har djupare grunder eller ej, af historikern bör beaktas.
Pieta’n (fig. 2) från Askeby kloster — den sörjande madonnan
med sonens lik — är typisk för 1300-talets stil (hvilket icke hindrar,
att den kan vara tillverkad i början af 1400-talet). Man sökte att i
konturer och verk bringa en musikalisk harmoni, mjuka båglinjer
ackompanjera hvarandra, och man är mästerlig i inkomponerandet
af figurer i arkitektonisk omramning. Vår grupp höljes i
verkligheten af en sirlig baldakin, och en afbildning, som vill gifva en
korrekt föreställning om originalet får icke sakna denna omramning.
Men man drog sig icke för att låta mot rörligheten kontrastera en
långt gående realism i skildringen af det hemska. Kristuskroppen
är af en afskräckande sjuklig magerhet, såren på fötterna äro stora
trekanter, uppslitna genom den pä spikarna stödjande kroppens tyngd.
Men i skäggets, hårets och törnekronans former återfinnas den
ornamentala prydlighet, som utbreder sig öfver hela madonnan.
Från Röks kyrka utställas ett par enstaka helgonstatyetter (fig. 3).
Den här afritade visar ett af medeltidens populäraste kvinnliga helgon,
Fig. 2. Maria med Kristi lik från Askeby kloster.
Fig. 3. Maria
Magdalena från Röks kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
