Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
KUI.T OCH KONST.
ligen gällande en strofafdelning af helt genomgripande natur, bildad
genom modifikationer inom verserna själfva. Jämte fulla verser
uppträda här sådana som jag kallar tänjda, d. v. s. verser, hvari sista
taktslaget faller pä en svag versdel. Grundschemat återfinnes i den
latinska septenaren:
•w1 - w — w - w -
hvilken bildar en period med alltid fixerad afgränsning. Folkvisan
utmärkes äfven vid denna form genom omkväde, som dock icke för
själfva strofen har någon genomgripande betydelse. Särskildt är att
märka, att i denna folkvisevers rim förekommer endast i periodens
slut, under det att i andra dikter med samma form (men utan
omkväde) äfven de udda raderna rimma. I öfrigt förefinnas rätt stora
växlingar i fråga om kadensen, såsom framgår af föijande exempel,
inledningsstroferna till tre gamla folkvisor:
Swennenn haffuer enn jomfrw kahr,
aff hwgenn och altt sitth sinne,
hann tencker på henne bädhe dagh och natth,
ehwarest hann henne skall finne.
— Ther lionn wille sielff wara mijnn. —
Frughan sitter ij lofftet
och lärer hon sina mor,
och somligha lärer hon silke att spinna
och somligha veffua gullet rödh.
— Men nu sorger then ther sigh haffuer actat glädia. —
Thett war konung Waldemars sönner,
the wore twå rosenne blommér,
och the ginge sigh till Danncmarck,
och wunne ther seger och frome.
— Så wunne the sin fadher vtaff sine boijor. —
Äfven här är stafvelseantalet, såsom synes, i hög grad växlande;
vanligast äro emellertid 7—IO stafvelser. I regel bli jämna rader
något kortare än udda, såsom ju är naturligt pä grund af schemat.
Mera sällan visar sig i folkvisan en annan modifikation, nämligen
då perioden bildas jämte den fulla versen af en vers, däri sista
taktslaget är bortfallet och ersättes af en paus {stympad vers), således:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
