- Project Runeberg -  Kult och Konst. Tidskrift för hymnologi, kyrkomusik, kyrklig bildande konst samt liturgiska frågor i allmänhet / Häfte 1-4 1906 /
165

(1905-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VERSARTERNA 1 OLAUS PETRIS PSALMBOK. 165

T. ex. ur en folkvisa:

Thett war her Pedher Palleson,
han suartnadhe som en iord. —

Denna och åtskilliga andra modifikationer visa sig ofta i de
strofiska dikter utanför folkvisedikten, som finnas från vår medeltid.
Särskildt är det två periodbildningar som äro af vikt. Den ena är
den, som kunde kallas utvidgad period (i jämförelse med septenaren,
den vanliga perioden): i denna utvidgade period är den fulla versen
upprepad, så att schemat blir:

(w) - W - ’W — w

- \ø< - W - w* -

Tvä perioder, i regel med trokeisk gång, bilda den i latinsk
kyrklig diktning vanliga sekvensstrofen. Den förekommer t. ex. i
biskop Tomas sång Friheten:

Friiheeth är thz betzta thing,
ther sökias kan all wärldin vm kring,
th en friiheet kan wel bära.
Wilt thw wara tik sielffuer hull,
t\v älska friiheet meer än gull,
thy friiheet fölgher ära.

Den andra nu åsyftade periodbildningen erbjuder en helt ny
form, i det de jämna versraderna endast bestå af halfverser med två
taktslag. Så t. ex. i en gammal visa i folkviseton:

Ther stonder enn lindh för sunnan åå,

bär blomster sä bäldh,

honn skyler sinn grenner frä frost och snö,

thenn winter sä käldh.

— Thett wäller migh thenn ene

som iag haffuer kärast offuer alle. —

Och vidare i biskop Tomas’ dikt Troheten:

Thet märke mz sik swa fatigh som riik,
ä hwo som wil,

han sigle oc roo, han findir ey tro
j wärldinne til.

I denna sista strof finna vi äfven en annan egenhet, nämligen
att de fulla (udda) verserna äro genom versafskärning (incision) och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kult-konst/1906/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free