Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 6
KULT OCH KONST."
att hon är för hög för den nisch, som nu
härbärgerar henne, och hennes egen fotplatta är
icke skuren i samma vinklar som nischens golf.
livad är ursprungligen meningen med
sammanställningen af dessa tvä kvinnogestalter,
och hur kommer det sig, att Synagoga afbildas
med bindel för ögonen?
Redan från 900- och 1000-talen, möjligen
äfven frän 800-talet, äger man framställningar
af representanterna för den kristna och judiska
religionen, men alltid i samband med
korsfästelsen. Kyrkan ses då vid Kristi högra sida;
i en kalk uppfångar hon blodet, som rinner ur
såret i den korsfästes sida. Ibland är hon
krönt och försedd med en fana. I’å andra
sidan korset ses Synagoga. På några af de
elfenbensreliefer, som här komma i fråga, ser
hon häpen på Kristus, på andra vänder hon
hufvudet från honom, på en tredje grupp flyr
hon förskräckt. Hennes attribut växla: än har
hon en liten krenelerad byggnad, än en fana
med bruten stäng. Men bindeln för ögonen
saknas.
Ecclesias uppträdande anspelar tydligen pä
det kristna mäss-offret. Alltså skulle Synagoga
representera det af Nya testamentet förkastade
judiska offret! I senare framställningar händer
visserligen, att hon äger på en dylik tolkning tydande attribut —
en bock eller en offerknif. Men i de äldsta miniatyrerna och relieferna,
där typerna först konstituerats, är hon utan sädana kännemärken.
Tysken Paul Weber har i ett litet förträffligt arbete om
»Geistli-ches Schauspiel und christliche Kunst» * sammanfört hithörande
konstverk och därmed sammanhängande ställen i medeltida kyrklig
litteratur och har funnit, att här, såsom oftast, litteraturen först skapat de
typer, som konsten sedan vidare utvecklat. Kyrkan kallas ju redan
i de paulinska brefven »Kristi brud», hvilket uttryck sedermera blir
rent stereotypt. För sammanställningen Kyrka — Synagoga finnes
dock intet exempel i litteraturen förrän 400-talet, då »Altercatio
Ecclesiæ et Synagogæ» troligen författades. Men denna skrift stäm-
* Stuttgart 1894.
Fig. 3. ^Synagoga* å
münstern i Strassburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
