Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ ANTISEMITISKA MONUMENT I UPPSALA DOMKYRKA. I 79
på andliga, utan pä lekmän. Hildebrand har först betecknat gruppen
riktigt: judar diande en sugga. Under både romansk och gotisk
tid betecknades juden, i verkligheten som i konsten, genom spetsig
hatt, och det är en i Tyskland utbredd art af hän mot judendomen,
denna rått karikerade bild af judar, som med förnöjelse suga sin
näring ur mosaismens orena djur par préférence, svinet.
Scenen förekommer i en del exemplar i Tyskland, uppräknade i
Ottes och Bergners medeltidsarkeologiska handböcker. De flesta
uppräknade monumenten synas härröra från 1300-och 1400-talen. Äldre
än vår relief är säkert åtminstone ett, en kapitäl i förhallen till domen i
Magdeburg. Det är anmärkningsvärdt, att motivet icke iakttagits
någonstädes i Frankrike. Äfven i Sverige är det för öfrigt föga kändt.
En därom påminnande framställning i Husby-Sjutolfts kyrka af
Al-bertus Pictor från 1400-talets slut är den enda i den vägen
observerade.
Det är nu utan vidare tydligt, att bilden mäste uppfattas som en
begabbande framställning af judendomen. Hvarför sättes den i kyrka?
Det är icke så underligt, om man afstår från att uppfatta den som
en modern antisemitisk skämttidningsbild och i ställer betänker, att
den medeltida antisemitismen var en kyrklig rörelse, och att
judendomen ur medeltida synpunkt var en last, hvilken, liksom med andra
laster skedde, borde i förlöjligande, afskräckande framställning få sin
plats bland kyrkans instruktiva utsmyckning.»
Alltså ännu ett antisemitiskt monument bland Uppsala
domkyrkas skulpturer. Det härstammar frän kyrkbyggets äldsta period,
slutet af 1200-talet eller början af 1300-talet. Statyn ä södra portalen
tillhör troligen ungefär samma skede. Men hvilken skillnad mellan
uppfattningarna i de likasyftande skulpturerna! xjudesuggan» är den
mest gement grofva nidbild. »Synagoga» är en aktningsfull skildring
af en ädel, men besegrad motståndare.
Ursprunget till den senare personifikationen är efter Webers
undersökning i det närmaste klar. Sä icke med judesuggan. Motivet
är okändt intill 1200-talct, men förekommer sedan ända in i
reformationstiden i skulpturer och pä flygblad. Jag kan icke pävisa dess
genesis, endast analoga företeelser inom andra områden. Det var
under medeltiden liksom bland våra dagars pöbel ett omtyckt skämt
att reta juden genom att fräga honom, om han tyckte om fläsk, o. d.
I Stobbe’s »Die Juden in Deutschland» meddelas tyska föreskrifter frän
medeltiden om huru skulle förfaras, för att en af en jude inför domstol
aflagd ed skulle anses giltig. Juden tvangs att vid edens afläggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
