Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HURU BÖR LITURGENS SÅNG UTFÖRAS.
21 I
gåfva. I konsertsalongen däremot går det annorlunda till. Där skapa
människor genom sin beundran af människogåfvor »divor» och andra
storheter.
Innan jag afslutar inskärpandet af denna, som mig synes,
betydelsefulla regel, känner jag ett behof af att säga ett tröstens ord.
Detta gäller de liturger, som icke äro begåfvade med några större
röstresurser.
Har är det nämligen icke fråga om sången i och för sig, allra
minst om någon skolad, konstnärlig säng. Gärna medgifver jag
visserligen, att ingen blir god sångliturg utan en smula vakenhet
pä sig själf och sin uppgift. Men här går det ordspråket igen:
Öfning gifver färdighet.
Rösten kan sålunda vara jämförelsevis svag och t. o. m.
darrande. Den kan ock sakna det öronsmekande välljud, som annars
fordras af en solosångare. Och dock kan den ypperligt tjäna
uppbyggeisen, därest nämligen öfriga förutsättningar finnas. Sådana äro
t. ex. det nödiga musikaliska gehöret, så att tonen blir ren, och
tilllika besitter den önskliga böjlighet, hvari den sjungandes känsla kan
gifva sig uttryck. Finnas dessa förutsättningar, må han med
frimodighet göra sitt bästa.
II.
Sedan jag sålunda sökt framhålla några kraf, som liturgen torde
böra ställa sig under för att fylla sin stora och sköna uppgift i fråga
om hans personliga framträdande såsom sjungande liturg inför
Herrens församling, ätcrstär blott att säga några ord om hvad han bör
sjunga. Och därvid kan det naturligtvis icke bli tal om annat än
det, som ligger inom ramen för hans liturgiska handlande: han må
sörja for den för bägge parterna — församling och liturg — så
välgörande och välbehöfliga omväxlingen i valet af melodier till de
liturgiska sångstyckena.
Pä allt lif lurar dödens hemska makt. Och på församlingens
gudstjänst/*/" lurar döden under slentrianens skepnad. Den smyger
sig så behändigt öfver säväl församling som liturg genom den
söndagliga upprepningen af ständigt samma former och formulär, om
man icke med energi häller döden frän lifvet pä sig.
Hvem känner icke faran från det hållet?
Medan vi vänta på en rikare omväxling i hela värt
högmässoritual — låt oss göra ett godt bruk af den hjälp vi redan fått i
rikedomen af härliga melodier till de olika liturgiska sångstyckena!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
