Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HURU BÖR LITURGENS SÅNG UTFÖRAS.
21 I
lämnar mycket öfrigt att önska. Och det torde komma att dröja
ännu åtskilliga är, innan denna önskan blir uppfylld.
Denna Centralkommitténs vägledande anvisning till urval
skyndade de särskilda stiftskretsarna af Kyrkosängens vänner att
tillgodogöra sig. På för detta ändamål utlysta kretsmöten hafva efter hand
uppgjorts urvalstabeller, hvilka tryckts på lämpliga kartonger för att
tillhandahållas präster och organister genom de resp. kretsarnas
sekreterare till ledning och efterrättelse.*
Ja, åtminstone i ett par stiftskretsar: Västerås, Göteborgs och
— för så vidt jag minnes rätt —- äfven Lunds, hafva stiftsstyrelserna
stadfäst och anbefallt dessa K. S. V:s urval till bruk i dem
underlydande församlingar.
Med stöd af den pliktkänsla, som utmärker det svenska
prästerskapet, torde man ock kunna vara viss om, att liturgerna i dessa
stift låtit sig angeläget vara — i hvad mån på dem ankommer —
att ställa sig sina domkapitelscirkulärs föreskrifter till efterrättelse.
Och där så skett — där de liturgiska sångstyckena användas efter
sin s. k. detemporeegendomlighet — där kan man likaledes vara
förvissad om, att känslan för och behofvet af denna
detemporeomväx-ling redan är inrotad i respektive församlingars medvetande. Ty
därpå — på denna musikaliska omväxling — må man icke tro, att icke
församlingarna förstå att sätta högt värde. Man kan tvärtom med
glädje iakttaga, huru den omedelbara religiöst-musikaliska känslan
hos vårt folk fint uppfattar, värdesätter och tillägnar sig melodiernas
särskilda karaktär och stämmes af den särskilda stämning, som ligger
i den ifrågavarande melodien, blott det blifvit en smula fostradt af
hvad det hört under de olika kyrkotiderna.
»Vi ha försummat vart folks kyrkliga fostrarn, sades det en
gång på ett af våra kyrkosångsmöten. Dessa ord fälldes af en man,
som ett långt lif igenom dokumenterat sig för kärlek och nitälskan
för vårt folks andliga hälsa (W. Rudin).
Och hvem skulle denna fostran närmast åligga om icke
prästen-liturgenr
Med undantag af Gloria kan han själf icke iakttaga denna
de-temporeväxling i sin egen sång vid gudstjänsterna utan i växelverkan
med församlingen. Så enkla saker som t. ex. salutationerna måste
ju vara inarbetade i församlingens öra för att »tal och svar» skola
harmoniera med hvarandra. Eljest måste liturgen sjunga samma
* Såsom prof pä dylika urval bifogas här nedan såsom bilaga ett exempel frän
Uppland—Stockholmskretsen. Se detta!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
