Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
K.UI.T OCH KOnST.
figuren visade lösningen är
att föredraga framför
järnstöd, hvilket en ortodox
»anti-restorationist» skulle ansett
som det enda rätta, är väl
alldeles obestridligt. Ingen
kan misstaga sig om stödens
ursprung, men man slipper
det obehagliga intrycket af
en provisorisk uppstyltning.
— T. o. m. ännu i bruk
varande kyrkor ha
undantagsvis kompletterats enligt
nu beskrifna metod. Fig. 10
visar portalen till den
romanska delen af katedralen i
Aix-en-Provence frän omkr. 1100.
Säsom ett synnerligen
vackert exempel pä den
»renäs-sans»-tendens, som under en
viss period af den romanska tiden tydligt kan spåras i Provence
och närliggande landskap, har man velat bevara den så intakt som
möjligt. De stora kolonnernas nedre
delar voro fullständigt bortvittrade,
och hellre än att restaurera dem
med ovissa detaljer har man låtit
dem stå helt släta.
Detta sista exempel har nu fört
oss öfver till den ojämförligt
viktigaste gruppen af vara
byggnadsminnen, nämligen de »lefvande», de
ännu i bruk varande, af hvilka
kyrkorna åtminstone för oss i
Sverige spela den största rollen. Att
det är omöjligt att för dessas
restaurering uppställa några
allmängiltiga principer har redan blifvit
sagdt. Visserligen har ett antal
detaljerade »Leitsätze», »Grundregeln»
o. s. v. blifvit framställda af spe-
Fig. 10. Aix-en-Provence.
Portal å romanska delen.
Fig. 9. Saint-Philibert-de-Grandlieu.
Detalj från kyrkans inre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
