Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diskussion öfver restaureringsprinciper i
föreningen Urd i Uppsala.
Referat.1
Diskussionen skulle inledas genom tvenne föredrag af fil. chr
Emil Ekhoff och af arkitekten fil. kand. Sigurd Curman. Den
förstnämnde skulle behandla frågan särskildt ur synpunkten af våra svenska
förhållanden, under det att den senare skulle belysa frågan genom
en del exempel och erfarenheter från utländska restaureringsarbeten.
Föreningen Urds ordförande, professor A. Noreen, lämnade alltså
ordet först ät doktor Ekhoff.2
Talaren erinrade först, att han vid flera tillfällen i tal och skrift
behandlat ämnet för aftonens öfverläggning ocli att således, hvad han
nu hade att säga, blefve för en och annan af de närvarande ett
upprepande af hvad han förut framställt.
Restaureringsfrägan vore ett mycket svårlöst problem.
Teoretiskt kanske den för en och annan syntes enkel nog. Man lämnar
det gamla orördt, man går till väga med pietet och därmed punkt.
Står man inför det praktiska lösandet af de särskilda problemen, skall
man emellertid finna saken betydligt mera komplicerad. Tal. ville
erinra om några af de svårigheter, som härvid föreligga.
Först och främst är det gifvet, att man, vare sig det gäller en
verklig restaurering, d. v. s. ett iståndsättande, ett anpassande för vår
tids fordringar af en äldre byggnad, eller det är fräga om enbart en
konservering af ett äldre byggverk, ej kan helt enkelt vidhålla en så
att säga nihilistisk noli-me-tangere princip. Detta vore visserligen
mycket bekvämt, men låter sig själfklart ej göra, såsom ock af den
vidare framställningen komme att framgå. Problemet vore vidare
svårt därför, att vid snart sagdt hvarje enskildt fall olika kraf göra
sig gällande: kraf som hvar för sig kunna vara berättigade och
därför måste tillgodoses, men som ofta strida emot hvarandra. Vid de
oftast förekommande fallen, d. v. s. restaureringen af våra kyrkor
1 Se notisen ä sid. 240 i föregående häfte.
* Dr Ekhoff har själf justerat och korrekturläst referatet af =itt föredrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
