Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
restaurerings principer.
271
Det var nu meningen, att herr Sigurd Curman genom ett
inledningsföredrag n:r 2 skulle ur andra synpunkter belysa frågan.
Olyckligtvis blef hr Curman genom ett missöde med
skioptikon-apparaten förhindrad att hålla sitt på direkt åskådningsmaterial byggda
föredrag, hvilket i och med detta häfte af Kult och Konst kommer
till allmänhetens kännedom, dock i betydligt omarbetad form (sid. 248).
Sedan man en stund ägnat sig åt beklagande af det nedramlade
skioptikonet och gjort de mest energiska återupplifningsförsök å
detsamma, begärdes ordet af lifrustkammarens intendent, friherre
Rudolf Cederström, som bemötte d:r Ekhoffs anmärkningar
angående Riddarholmskyrkans fanor. »Det är icke helgerån att föra
bort fanorna, men det vore ett brott att låta dem sitta kvar. Det har
förklarats af sakkunnige, att, om Sverige efter tio år vill ha kvar
några troféer, så måste de ut ur kyrkan nu. Om man såg på dem
under den varmaste årstiden, voro de våta som svampar. Och detta
är våra äldsta fanor från 30-åriga kriget. Lokalens fukt och trånghet
fördärfvar dem. Dessa olägenheter måste afskaffas, om fanorna skola
tillbaka. Det torde icke vara många som veta, att det fanns 3,890
fanor i Riddarholmskyrkan! De voro därför uppsatta sä tätt, att de
gnedo mot hvarandra. På alla äldre fanor voro vecken bortnötta.»
Hr Cederström beskref vidare, huru fanorna nu konserveras. Plans
replik hälsades med bravo-rop, hvarpå d:r ekhoff svarade, att allt
borde göras för att sätta Riddarholmskyrkan i stånd att äter mottaga
fanorna.
D:r Ambrosiani framhöll, att icke endast kyrkorna äro i behof
af omvårdnad, utan äfven våra gamla slott från medeltiden och
renässansen. Han ansåg det vara bäst, om konstnärliga korporationer
kunde anvisa innehafvarne af dylika byggnader vägen till deras
vårdande.*
Docenten Hahr ville särskildt påpeka, att restaurationsarbetet
vid Kalmar slott är af den art, att det bör stäfjas. I den s. k.
Erikssalen finnes t. ex. ett synnerligen konstnärligt panelverk, hvilket
an-sägs vara murket och därför i det närmaste blifvit borttaget. En ny
kopia af det gamla är ditsatt. Här föreligger, hvad dr Eckhoff kallar
dokumentförfalskning.
Docenten Roosval framhöll med afseende på restaurering af
kyrkomålningar en princip, som tillämpats på Gottland på nuvarande
* Referatet är f. o. m. detta inlägg I. o. m. professor Söderbloms närmaste
yttrande lånadt ur Svenska Dagbladets korrespondents berättelse om diskussionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
