Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 318
kult och konst."
2) Å kyrkogården begrafves ännu. Kyrkan borde alltså lämpligen
hållas i sådant skick, att den kunde användas för begrafningshögtidlighet,
åtminstone borde icke hennes tillstånd vara sådant, att hon vanpryder de
dödas hvilorum.
3) Men ett ännu viktigare skäl är det förråande inflytande, som det
måste utöfva på ortens ungdom, att en byggnad, som varit fädrens
helgedom och bevittnat generationers andakt, ligger för fäfot och är utsatt
för det gröfsta okynne. Det visar sig också, att kyrkans vanvård sträckt
sig jämväl till kyrkogården, där grafmonument blifvit sönderbrutna. Lika
värdefullt som det för orten är att äga den gamla kyrkobyggnaden i sin
midt och hålla den i helgd, lika fördärfligt måste det vara att ständigt
ha för sina ögon en så upprörande vanvård.
4) Slutligen bör påminnas därom, att Läby kyrka vid
sammanslagningen ägde en icke så obetydlig kyrkokassa, hvilken kom Vänge kyrka
till godo vid dess reparation.
Blefve de värsta bristerna, nämligen takets skador och gafvelremnan,
afhjälpta, torde utsikt förefinnas, att på enskild väg byggnaden i öfrigt blir
iståndsatt. En början är redan gjord till insamling för sådant ändamål.
Med anledning af den gjorda hemställan har domkapitlet beslutit att
göra framställning till Vänge—Läby församling om vidtagande af
erforderliga åtgärder, för hvilket ändamål kyrkostämma skall hållas, vid hvilken
ombud för domkapitlet skall närvara.
Riskabla restaureringsplaner i Linde kyrka (Gottland). Arbetet
med framtagandet af väggmålningar har, enligt notis i Gotlands Allehanda,
anförtrotts åt dekorationsmålaren Vilhelm Petterson. Man får försöka
hoppas, att arbetet utföres med nödig sakkunskap och försiktighet. Men
hoppet är icke stort, då man vet, hvilka principer som följts i t. ex.
Dalhems kyrka. Kalkmålningar höra till de sällsyntare konsthistoriska
dokumenten på Gottland. Till rariteter på Gottland hör ock altarskåp. Ett
sådant, och detta signeradt* dateradt och försedt med donatorers namn,
äger Linde kyrka. Det sägs, att man ämnar restaurera detta. Det vore
att fördärfva detsamma, och vilja vi därför på det allvarligaste afråda
församlingen från dylika planer, hvilka för öfrigt först måste underställas
Vitterhets- Historie- och Antikvitetsakademiens pröfning.
Den rytmiska psalmsången vinner ytterligare framgång
inom Luleå stift. Pastor Hjalmar Alner, som lämnade den lifliga
skildringen i 2:a häftet af »K. S. V. bland Lapplands fjälh, meddelar följande
i ett enskildt bref, som ställts till red:s förfogande. — »Härmed ett vapen
i striden, nämligen historien om rytmisk psalmsångs införande i Stensele.
I juli var jag här halfannan vecka. Tog en söndag med mig organisten,
fröken Mörtsell, och cyklade ut till en by 1,7 mil aflägsen. Höll en
psalmafton där ute i fria luften. Skön sommarafton. Hänförelse hos byfolket.
Gamlingar drogo fram sina minnen från den rytm. psalmsångens tid.
Några dar efteråt reste jag från Stensele. När jag nu återkom dit i
oktober, var det rytmiska sångsättet infördt i kyrkan; K. S. V:s koralbok
användes enbart. Jag frågade häpen: Huru har detta tillgått? Jo, kyrko-
* Enligt undersökning af artisten Gottfrid Kallstenius (1901) och docent
Roosval (1906).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
