Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
KUI.T OCH KONST.
Men framför allt är riktningen ett uttryck för lusten att berätta,
att skildra tillvaron konkret och detaljrikt. Skulle detta gå för sig,
måste man afstå frän hvarje försök till etnografisk exakthet i den
art vi känna från t. ex. Horace Vernet och andra 1800-talets
Orient-målare, hvarför man saknade alla förutsättningar, och i stället gä
vidare pä den anakronismens väg föregängarne under 1400-talet
inslagit. Man tog alltså sitt parti och lät händelserna i sin helhet
utspelas på 1500-talet under nordiskt luftstreck. De heliga personerna
få behälla sina mantlar och sida kläder, eljest bära alla tidens dräkter,
munkens, borgarens, soldatens och bondens. Det betlehemitiska
barnamordet försiggår i en flamländsk by med snö på marken och taken,
Golgata är en afrättsplats med stegel och hjul ett stycke utom en
stad med röda murar och gröna kyrkspiror.
Detta sätt att berätta bibeln är ömsom till skada, ömsom till
gagn för dess innehåll. Ibland medför det obestridligen ett
neddragande, ett trivialt betonande af oväsentligheter och yttre, mekaniska
moment, äfven om samtiden ej fann något, stötande i hvad vi finna
gränsa till blasfemi. Andra gånger åter ställa oss dessa skildringar
på ett särskildt gripande vis nära det som förtäljes, stegra dess
allmängiltighet och samtidigt dess giltighet för individen. Det sista är
i synnerhet händelsen med det Nya testamentets liknelser, som nu
mera än förut bli föremål för framställning. En hel ny grupp af
motiv upptogs äfven ur Gamla testamentet, hvarifrån man under
medeltiden blott framletat prototyper till Kristi återlösningsverksamhet.
Nu få dess skildringar ur patriarkernas historia en särskild innebörd
för de germanska folken med deras djupa känsla för hem och ätt.
Det är som fortsättare af detta »profana» bibelmåleri och som
dess fullkomnande afslutare vi ha att betrakta Rembrandt. Ingen
konstnär har väl skapat en större mängd af bilder ur bibeln än han.
Vi ha ej blott att räkna med målningarna utan också med de
knappast mindre viktiga raderingarna. Vi återfinna hos honom åtskilliga
af de drag, som nyss anförts till kännetecknande af den föregående
icke kyrkliga bibelframställningen. Hans bilder äro sålunda i intet
fall andaktsbilder. Till nakna kvinnofigurer nyttjar han namn som
Susanna och Bathseba, stundom blott lösligt åsatta utan motivering i
skildringen. Rembrandt använder till sina bibliska berättelser drag ur
sin samtids lif. Men dels väljer han för sina syften ett område af
den verklighet han hade kring sig, hvilket hade en speciell etnografisk
frändskap med ämnet. I omedelbart grannskap kring hans hus rörde
sig det amsterdamska judekvarterets brokiga vimmel af israelitiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
