Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
KUI.T OCH KONST.
har psalmen i N. psb. fått trokeisk vers (regelbunden 7-stafving)
med schemat — ^ — ^ — ^ —.*
Af den föregående undersökningen har framgått, att om Olaus
Petri närmast utgår från Luthers versbildning äfven i hymnversen,
han dock icke upptagit dennes omväxlande, stundom konstrika
bildningar. Olaus Petri genomför en enda versart, den mest regelbundna
(schemat aabb), han tenderar starkt till stafvelseräkning, stundom
äfven till jambiskt schema, men har ofta nog ojämn meter. Vid en
jämförelse med samma psalmer, sådana de förekomma i Gamla
psalmboken, finner man, att de i det närmaste öfverensstämma med Olaus
Petris text, men att vissa ändringar förefinnas, som antingen vidtagits
af de efter O. P. följande psalmboksredaktörerna — en del redan af
Laurentius Petri (1567) — eller som först i Gamla psalmboken
tillkommit. Hänsynen till stafvelseantalet är i det hela mindre än hos Olaus
Petri; jambiskt schema åsyftas icke, men ofta förbättring af en alltför
inkongruent rytm. Med Wallin genomföres en fullt modern dräkt
för dessa psalmer. Då detta (i olika grad som vi sett) verkat till
ändring af innehållet, har ej sällan retorisk prakt fått ersätta den
gamla innerligheten. Äfven den, som räknar något sådant för en
skada, måste dock erkänna, att mycket ofta den otympliga formen
kräfde förbättring i detta versslag med dess enkla, begränsade schema,
som kräfver en fast jambisk gäng. Oafsedt enstaka inkongruenser
synes det tillåta blott en enda större frihet, nämligen versens början
utan upptakt (således typen — ^ ^ —), hvarpå i det föregående
flera exempel gifvits.
Versslaget tillkommer i öfvervägande grad den kyrkliga
diktningen (i Nya psalmboken finnas omkring 30 psalmer af detta slag),
I vår profana diktning har det blifvit mindre användt. Dock kunna
bland dem, som därå diktat, nämnas Nicander (Mitt lif, min sång,
min död), Böttiger (Emmas stjärna) och framförallt Runeberg (Kyssen,
Tjänsteflickan), hos hvilken dess användande otvifvelaktigt står i
samband icke blott med hans enkla, klara formbildning i allmänhet
utan äfven med hans kärlek till psalmdiktningen.
3. Versslag med vanlig period (septenarvers).
Bland Olaus Petris psalmer bilda de hittills behandlade en alldeles
afgränsad grupp, i synnerhet som deras versslag, hymnversen, af
* Jfr en från midten af 1600-talet anträffad öfversättning frän den svenska texten
till latin med detta versslag (Beckman s. 377).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
