Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
KUI.T OCH KONST.
I strofen ingår dels en dubbelperiod, dels en utvidgad period af
tänjda och stympade verser. Olaus Petris öfversättning, som ofta är
rätt afvikande från originalet, visar en god meter, där dock schemat
stundom brytes genom en öfverskjutande sänkningsstafvelse eller
genom uraktlåtande af jambisk form. I G. psb. finnas en del
ändringar, som afse bättre rytm. Psalmen har i N. psb. undergått en
rätt genomgripande bearbetning af Åström, hvars andliga diktning
här visar sig mera till sin fördel än i andra fall. Beckman anmärker
ett par meterfel, hvilka dock knappast böra som sädana bedömas,
utan tvärtom äro af god retorisk verkan: Ljus t dm sanning, L~tf
af dm kärlek i strof 3.
Förekomsten af versslag med denna art är i våra äldsta psalmer
anmärkningsvärdt ringa. En strof, som senare blir vanlig, är den som
bildas af två dubbelperioder; jag kan här påminna om psalmen Jag
lyfter mina händer. I profan poesi är sistnämnda form som
bekant en af de allmännaste, förekommande i fru Lenngrens »Pojkarna»,
Tegnérs »Karl den tolfte», för att endast taga ett par exempel.
Renässanstidens visor förete många prof på detta slags versarter. Så
finner man dem ej sällan i vår äldsta visbok, Harald Olufssons, på olika
sätt bildande strofer (dock i regel med dubbelperiod). Ännu kvarlefver
en och annan svensk folkmelodi (t. ex. den som numera är mest känd
i samband med norska ord: »Når morgenröden luer») med alldeles
samma rytmiska bildning som den psalm, hvarmed vi nu sysselsatt oss.
B. Trokeisk vers. Att tala om trokeiska versslag i vår äldsta
diktning låter sig icke göra, lika litet som om jambiska: det var af
oväsentlig betydelse, om versbörjan var stark eller svag. Däremot
ha vi sett, att i de viktigaste utifrån komna diktformerna jambiskt
schema var rådande; trokeisk gång i versen förekommer sällan och
arbetar sig endast småningom in. Bland svenska medeltidsdikter är
det, oafsedt ett par obetydliga rim, endast en som kan sägas ha
trokeisk rytm, och äfven den icke fullt konsekvent. 1 I Olaus Petris
psalmer finna vi trokéerna helt sällan och vanligen i förening med
andra verstvper. Blott en psalm visar ett mera genomfördt trokeiskt
versslag, det är psalmen Jesus Christus är wor helsa, som i N. psb.
upptages under n:r 1-52. Den utgår från en psalm af Luther, som
säges vara grundad på en latinsk säng af Huss.2 Metern i denna
sistnämnda är tydligen trokeisk med 4 höjningar och kvinnlig kadens
och således med 8 stafvelser i versen. I två strofer (den i:a och
1 Se Nordiska studier 3. 400
J Jfr Beckman s. 409.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
