Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKOPSALMEN OCH DEN ANDLIGA VISAN. 45
visa för folket, tog han den gamla, då allmänt kända och gängse
folkvisan eller balladen till mönster. Han skref den i enkla,
stro-fiskt byggda verser, 9 rader i hvarje strof. Själf skapade han
troligen ock den glada, härliga melodien därtill. Den är en fullständig
balladmelodi, som antagligen samtidigt med orden runnit upp i hans
inre. * Ja. den är en äkta balladvisa, denna visa om de båda
martyrerna i Bryssel. (Jfr den svenska öfversättningen af P. A. SONDÉN i
»Luthers skrifter i urval».)
Detta är den lutherska psalmsångens första begynnelse. Denna
sång är ju dock icke någon egentlig kyrkopsalm, icke någon säng
lämplig att sjungas vid gudstjänsterna, och därtill var den ej heller
afsedd. Redan förut, medan Luther höll på med öfversättningen af
psaltaren samt hade kommit till den g6:e psalmens början: »Sjungen
till Herrens ära en ny sång; sjungen till Herrens ära, lofven hans
namn, för kännen ifrà7i dag till dag glädjebudskapet om hans
frälsning», hade han djupt gripits af denna maning och skref till sina
vänner och bekanta, att de skulle själfva hjälpa honom härmed eller
leta fram personer med poetisk begåfning, som vore skickade härtill.
Men ingen hördes af. Nu, sedan Luther blifvit medveten om sin
egen sängargåfva, känner hela hans själ ett djupt behof att följa den
citerade psaltarsängens gudomliga maning att sjunga, sjunga om
frälsningens storverk, sjunga glädjebudskapet om allt hvad
evangelium innehåller. Icke långt efter, sedan han sjungit visan om de
båda martyrerna i Bryssel, griper Luther åter i strängarna. Och så
sjunger han sin första evangeliska för sam lingssång, hvad vi kalla
psalm. Det är den mästerliga sången: nNun frent euch, lieben
Christen g’meiu», hvilken, tryckt som flygblad, snart i
hundratusentals exemplar spreds och sjöngs i hela Tyskland och, öfversatt till
andra spräk, snart äfven i andra länder. Vi kunna knappast göra
oss en föreställning om den jublande glädje, hvarmed det efter
evangelium hungrande folket mottog denna sång samt af hvilken
mäktig betydelse den var för reformationens spridande.
Allt från reformationens första ticl hafva vi den äfven på
svenska. Den är också införd i vår psalmbok och har där n:r 46:
•Hvar man må nu väl gjädja sig, Här är stor fröjd å färden.
* Se melodien till psalmen 3S0 i vår svenska psalmbok, sådan den i
ursprunglig form är återställd under n:r 85 i K. S. V:s koralbok. Se ock > Kyrkosången 1904>,
sid. 20—49. där en utförligare historisk skildring lämnas öfver
reformationstide-hvarfvets musikaliska fysionomi, Luther som musiker och som den evangeliska
kyrkosångens fader (rekvireras i bokhandeln fr. Schultz, Uppsala).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
