- Project Runeberg -  Kult och Konst. Tidskrift för hymnologi, kyrkomusik, kyrklig bildande konst samt liturgiska frågor i allmänhet / Häfte 1-4 1907 /
33

(1905-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KYRKOPSALMEN OCH DEN ANDLIGA VISAN.

33

på den melodien, men den förtjänar att blifva den psalmens
uteslutande egna, emedan psalmen just med denna härliga melodi är den
lutherska reformationens första evangeliska kultsàng.

Nu skall jag icke upptaga tiden med att föra mina åhörare
längre fram i den andliga sängens, den evangeliska kyrkosångens
intressanta och uppbyggliga historia. Blott några flyktiga erinringar
och antydningar.

Redan under reformationstidehvarfvet uppstodo snart, såväl i
Tyskland som i andra länder, äfven i Sverige, mänga högt
begåfvade och rikt benådade andliga sångare, hvilkas sånger ännu i
dag räknas till vår kyrkas yppersta. Antalet evangelisk-lutherska
sånger, byggda efter den andliga folkvisans mönster, växte efter hand
till hundraden och tusenden. Af hvilken utomordentligt stor
betydelse de voro redan i reformationens historia, känna vi.
Reformationens papistiska motståndare klagade öfver, att Luther gjorde flera
till kättare genom sina sånger än genom sina predikningar och
skrifter. Att de för väckande, närande och fostrande af ett sant
kristendomslif i församlingen voro af ofantlig betydelse äfven under
länga därpå följande tider, det känna vi ock. Hvilken mäktig tröst
och hugsvalelse skänkte de icke under trettioåriga krigets alla
gräsligheter! Huru väcktes och främjades icke under ortodoxismens och
pietismens tid bland menigheten ett innerligare och varmare troslif
just genom såväl de gamla som de senare tillkomna andliga sångerna!
Och sedan under den s. k. upplysningens och neologiens tidehvarf,
huru blefvo de icke alltjämt grönskande ängar och friska källor, dit
den tidens här och där spridda, undangömda fromma kunde i
stillhet draga sig undan och hämta andlig näring och vederkvickelse!

Under de nämnda tidsskedena tillkommo, som sagdt, en mängd
nya andliga sånger. Men det var dock framför allt till de gamla
kärnpsalmerna, till dem som stammade från Luther och hans
samtida eller som buros af samma anda, som man alltid åter och åter
gick tillbaka för att ur dem hämta kärna och must eller för att få
mönster för sin sång. Det var dessa oförlikneliga, andekraftiga sånger,
som alltid utgjorde grundstocken i hela den evangelisk-lutherska
sångskatten.

De nya sånger, som tillkommo under senare tider, särskildt
under pietismens och herrnhutismens dagar, liknade icke fullt de
gamla lutherska kärnsångerna, det är sant. Åtskilliga af dem äro
dock onekligen ganska anderika och sköna. Men både innehåll och
form förändrades och försvagades allt mer. De blefvo allt mera

Kult och konst. ’qoy. 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kult-konst/1907/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free