Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKOPSALMEN OCH DEN ANDLIGA VISAN.
45
kyrkan i allmänhet och äfven i vårt land dock under alla tider fått
behålla sina gamla kärnpsalmer mer eller mindre oförvanskade, trots
den formella språkmoderniseringen, hvars behöflighet icke kan
bestridas och hvars förtjänst, när den skett med en WALLINS
mästarhand, ingalunda kan förnekas.
Vid tanken på den andliga sångens starka inflytande på
kristendomslifvet i församlingen samt på de egenskaper, kyrkopsalmen förut
angifvits böra äga. framställer sig den frågan: Motsvarar vår
nuvarande psalmbok af 1819 de kraf, som man har rätt att ställa
på en verkligt god kyrkopsalmbok r Äro alla psalmerna däri
verkliga äkta bekännelsesånger, församlingssånger, folksånger och
kultsånger: Härpå svara vi: Ja, till största delen. Det är en härlig
psalmbok, vi hafva. Den står på höjden af hvad som i den vägen
finnes i hela kristenheten, åtminstone till dess väsentligaste innehåll.
Detta erkännes af både in- och utländska sakkunnige. Den bör
därföre till dess största del troget bevaras. Men i densamma finnes
åtskilligt gods, som bär alltför stark prägel af den tid, då hon
utarbetades, och den närmast föregående. Detta bör aflägsnas för att
i stället bereda utrymme åt mycket annat både gammalt och nytt,
som församlingen väl känner, att hon behöfver. Där fattas sä många
psalmer öfver ämnen, om hvilka vi behöfva sjunga i våra dagar.
Och dessa måste in. En revision af 1819 års psalmbok har länge
erkänts vara behöflig. Af härför nedsatta kommittéer hafva
förtjänstfulla förslag framlagts (1889 och 1896) men ej vunnit-antagande.
Och kanske bäst det.
Rörande psalmboksfrågans, ja kyrkosångsfrågans öfver hufvud
nuvarande läge hos oss och vår kyrkas behof i detta hänseende har
jag tillåtit mig yttra åtskilligt i »Kult och Konst», dubbelhäftet 1905,
i en längre artikel benämnd: »Vår största kyrkosångs fråga». Jag
visste icke då, när jag skref denna uppsats, att en af våra mest
begåfvade och produktiva psalmsångare redan hade ett nytt häfte
psalmer och sånger nära nog färdigt. Mitt i nämnda artikel framställda
förslag till åtgärder för frågans lösning hade kanske då kommit att
få en något annorlunda form.
Jag åsyftar det förslag till psalmbokstillägg, som kyrkoherden
EVERS nyligen utgifvit under titeln: »Tillägg till 1819 års svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
